tisdag 31 mars 2015

Stickad tröja

Tröjan som jag stickat åt mig själv är som sagt äntligen klar. Mönstret är från Sandnes garn häfte nr. 1414 Tweed &co. Modellen är nr 15 ur det häftet. Här hittar man den. Jag köpte mitt häfte med svenska instruktioner från Marks i Jakobstad. Samtidigt köpte jag också garnet som det är tänkt att man skall sticka den i, Tweed, men i en ljusare färg än i mönstret. Jag brukar vanligtvis inte köpa så dyrt garn, det kostade över 10€ per nystan men den här gången hade jag ett presentkort att använda upp. För en gångs skull satsade jag lite mera i något åt mig själv.


Tröjan var inte alls rolig att sticka, det var mest avigstickning och mönstret var inte så krävande. Det som gjorde att den gick relativt snabbt att göra ändå var att man stickade med stickor nr. 5. och på rundstickor. Det var alltså bara att sy ihop under ärmarna när delarna var stickade så var den klar. 
Baksidan
Jag är riktigt nöjd med tröjan och tror att den kommer att vara i flitig användning. Jag är glad att modellen passar min kropp. Oftast brukar tröjor bli så långa när jag följer ett mönster eftersom jag är så kort.
Trött mamma efter vaknätter och jobb.




Jag skyller bildkvaliteten på fotografen...

Det var ju tur att vi fick en takatalvi i år också så att jag får användning av tröjan!


Therese

måndag 30 mars 2015

Snapshots från sjukstugan (men mest mat)

Colin han fortsätter att vara förkyld, snoret rinner och så har han en besvärlig hosta. Idag var Björn hemma med honom och imorgon är det min tur. På lunchen idag var jag till biblioteket och lånade nya böcker så vi har att sysselsätta oss med imorgon. Lämpligt att jobbet ligger mittemot biblioteket.

De senaste dagarna har vi verkligen inte haft mycket program. Vi har hållit oss hemma för det mesta, någon promenad ibland för att få lite frisk luft mellan snortorkandet. Man märket att Colin börjar ha abstinens efter utevistelse, han skulle så gärna far ut och rutscha.

På onsdag jobbade jag hemifrån. Det gick förvånansvärt bra att jobba hemma med Colin. Ibland satt han i min famn och tittade på vad jag gjorde, ibland satt han bredvid och ritade och ibland lekte han helt själv.  Genom att sprida ut jobbet under hela dagen gick det också bra. Jag hoppas på en lika effektiv dag imorgon.


Lite mera jobb. Det är otroligt hur effektiv man kan vara under några timmar. Här sov Colin och jag fick gjort massor under den tiden. Emma hade jag som sällskap istället.
 
 För tillfället tycker Colin väldigt mycket om att bygga med klossarna. En gång sorterade vi alla klossar (för att jag inte orkade bygga upp garaget för hundrafemtielfte gången...)

Att rita har också blivit en sak som Colin tycker om att göra just nu.

Vi hittade en målarbok! Jag undrar om Colin eller jag tyckte det var roligare...

Jag konstaterade i fredags att så här skulle jag inte gå klädd till gymmet... En klar fördel med hemmaträning! Shortsen från början av 00-talet duger hur bra som helst att träna i hemma.

Natten till lördag sov Colin hela natten och vaknade 6.23. Det är väldigt länge sedan han har sovit en hel natt och dessutom vaknat efter 6. Jag vaknade 5.55, nästan i panik över att jag inte hört något av honom under hela natten. Lite mera sömn än vanligt kan göra väldigt mycket: jag bakade bröd till frukosten! (enligt samma recept som förra helgen, detta)

På lördag var jag på brunch med mina mammakompisar, gick på stan en stund och veckohandlade själv. Precis vad jag behövde efter några dagar instängd hemma!

På lördagskväll stod Björn för kvällsmaten, det blev varma smörgåsar, och ett glas rött.
 Och så lite choklad på det.
Jag kan också äta sötsaker, men jag gör det med omsorg och väljer mina tillfällen noga, så att jag verkligen njuter av det!
På söndagsmorgon for jag och Colin ut på en morgonpromenad innan frukost. Under tiden dukade Björn fram frukost. Vilken lyx att få komma hem och sätta sig ner till detta: yoghurt med valfri topping, bröd med olika pålägg, kaffe och ägg. Jag tror vi får börja fara på morgonpromenad oftare!

Hela söndagen var ganska slö. Lite mat, lite lego, lite böcker, lite träning och mycket familjetid.
 Trots att söndagen kändes slö var den minsann effektiv. Björn tog tag i det sista utrymmet som skall målas, grovköket. Så nu är det också på gång!

Påskgräset som jag och Colin har sått har börjat slå ut. Kanske vi får se något strå innan påsken...

På morgonpromenaden plockade vi in videkissor, men något påskpynt har vi (tyvärr) inte.

I onsdags var det våffeldagen, men det hade jag missat så vi tog igen det i helgen istället. Till lunch åt vi dessa men med tonfiskpålägg istället och till kvällen gjorde jag de här. De matiga våfflorna blev riktigt goda, men den här söta varianten kommer jag inte att göra igen. De blev tjocka och konstiga och tog en evighet att grädda, trots att jag bara gjorde två stycken. Vaniljkvargen och jordgubbarna däremot var goda!

Och söndagen avslutades med en ny bok och en kopp te.
Jag har bara läst ett tiotal sidor i boken men kan redan känna att den är riktigt bra! Inga pekpinnar eller "goda råd" utan "gör det som du känner fungerar bäst för er".

Nu är påskveckan här och jag hoppas att Colin tillfrisknar snart! Vi har ju så mycket roligt inplanerat under påsken!

Therese

söndag 29 mars 2015

8. Katarina Wennstam - Svikaren

Följande bok att bli utläst var Svikaren av Katarina Wennstam. Jag har läst de flesta av Wennstams tidigare böcker och har tyckt väldigt mycket om dem. Den nyaste, Skuggorna, har kommit ut i år och den väntar jag med spänning på att få tag i.


"Det rör sig helt klart om hämnd. För att fotbollsspelaren Sebastian Lilja vänt sin egen klubb ryggen och skrivit på för konkurrenten. Omdömena är både hårda och hotfulla: Jävla Bajenfitta! Du ska dö! Du pissade på oss! Sebastian Lilja får sitt sista år i livet förstört av anonyma hot. Och en dag hittas han i sin egen lägenhet i en stor blodpöl.
Det ser ut att vara ett ganska enkelt fall att lösa förkriminalinspektör Charlotta Lugn. Det är naturligtvis en urspårad supporter som huggit kniven i Liljas kropp över sjuttio gånger. Och målsägarbiträdet Shirin Sundin, som kallas in för att företräda Liljas mor och far, får förklara för dem hur sport kan få människor att känna ett sådant oresonligt hat.
Det första spår som kommer in leder också mycket riktigt mot ett av de värsta rötäggen, som söker spänningen i upploppen kring matcherna och de organiserade masslagsmålen mellan olika firmor, än vad som händer på själva planen.
Men det är något som inte stämmer. Nya fakta kommer fram under utredningen som pekar i en helt annan riktning. Inte på en anonym våldsverkare utan någon som stått Sebastian Lilja nära. Väldigt nära.
Katarina Wennstams en skakande skildring av våld och intolerans i sportens värld. En sund själ i en död kropp."
(Källa: Adlibris. http://www.adlibris.com/se/bok/svikaren-9789100125493)

Det finns inte så mycket mer att orda om den här. En svensk deckare, men som jag tycker har något utöver de "vanliga deckarna". Jag kan varmt rekommendera Wennstams tidigare böcker också.

Therese

fredag 27 mars 2015

Hallen

Vår hall (eller heter det tambur?) känns ännu halvfärdig, trots att själva renoveringen är klar. Nu har vi i alla fall fått upp krokar i lagom höjd för Colin och själva möblemanget är väl så klart som det kommer att bli i detta skede. Hallen får därför bli nästa utrymme i husesynen, tidigare inlägg hittar man här.

Tyvärr hittade jag inga före bilder, innan renovering. 

 Det här möts man av när man kommer in. Till vänster finns ett litet utrymme var vi har Colins klädförvaring och ett träd för gäster att hänga sina kläder på. En pall finns också att sitta på men mest fungerar den som vant- och mössförvaring åt Colin. Mina och Björns kläder och skor har vi i skåp som finns längre in i hallen.

Det som vi har renoverat är egentligen bara väggarna. Vi tog ner en massa enskilda hängare som var uppsatt på väggarna och målade sedan med vitt. Golvet har vi inte gjort något åt.
Krokarna till Colins kläder blev kanske inte sådana som jag hade tänkt mig. Jag skulle ha velat ha några riktigt roliga och färggranna men jag hittade inga. Vi letade heller inte på så värst många ställen och till slut ville vi bara ha klart hallen så det blev enkla svarta krokar istället.

Trädet är tänkt främst för gästers klädförvaring men nu har Colins halare smugit sig dit.

Och synen från insidan. (jo granriskransen är uppe ännu...)

Det är tacksamt att det finns en dörr att stänga till hallen. Så slipper man se allt grus och smuts som samlas där just nu.

Jag skulle ännu vilja ha upp någonting på väggen ovanför Colins krokar, någon tavla eller välkomstskylt för att göra det mera hemtrevligt. Hallen känns så kall och opersonlig just nu. Tids nog kommer jag på hur jag vill ha det där.

Therese

torsdag 26 mars 2015

Mindre lyckat loppisköp

Jag har nästan bara pratat gott om loppis tidigare, men ibland kan man faktiskt köpa grisen i säcken också... De gummistövlar som Colin hade under hösten började bli för små, så han behövde få nya. Istället för att köpa helt nya köpte jag via loppis. Jag köpte ett par fodrade Calippo via ett loppis på facebook. De var billiga, bara 5 €, men nu i efterhand förstår jag ju varför de var så billiga. De läcker ju! De fungerar helt ok att använda när det bara är klottigt ute, men de håller inte tätt om Colin hoppar i vattenpölar. Surt sa räven...
Jag köpte ett par andra gummistövlar också, i en större storlek, när jag var på "loppishumör" och sökte efter de andra. De har ännu inte blivit testade så jag vet inte om de också läcker. Jag får väl skylla mig själv som inte kollade upp på förhand i hurudant skick gummistövlarna var. Jag utgår ifrån att det man lägger upp till försäljning är helt och rent, annars anger man i annonsen vad som felas. Från och med nu måste jag bli mera kritisk och inte lika godtrogen.

Det som jag också tidigare har lovordat är kusiner som man får ärva av! Och där har jag aldrig fått grisen i säcken! Vi är så tacksamma över allt Colin får av sina kusiner. Vi har nästan aldrig hittills behövt köpa "vardagskläder" till Colin. Det är sist och slutligen väldigt lite kläder som vi har köpt åt honom. Han har fått ärva så mycket av sina kusiner och sen får han mycket av sina mor- och farföräldrar och moster också. I helgen fick Colin en påse full med kläder av sina kusiner (eller faster, hur man vill se på det) innehållandes bl.a. en halare och ett regnställ.

Regnstället kommer riktigt lägligt eftersom det som han hade i höstas börjar bli lite tightare, speciellt jackan.

Halaren till höger har jag köpt tidigare via loppis. Halaren till vänster fick han ärva. Det är bra med flera halare nu under våren. I vintras klarade vi oss bra med bara Molo halaren. Han blev ju inte våt efter utevistelser då. Nu däremot blir han klottig och våt nästan genast man far ut så det är bra att det finns ombyten!

Har du gjort någon dålig "loppisinvestering"?

Therese

onsdag 25 mars 2015

Jag skall bli fru!

Meanwhile on Instagram



Therese

tisdag 24 mars 2015

7. Sue Townsend- Kvinnan som gick till sängs i ett år

Det här var en bok som jag inte hade på min läslista över böcker jag vill läsa. Jag såg den i biblioteket och tyckte att titeln lät bekant. Ett bottennapp kan man kalla den... När jag kommit 100 sidor och jag fortfarande inte tyckte om den borde jag helt enkelt lämnat den. Men jag är en sådan som inte kan lämna en bok som jag redan börjat på. Det är något i mig som gör att jag bara måste läsa klart boken, trots att den är hur tråkig som helst. Det känns som ett nederlag eller ett misslyckande om jag inte läser ut en bok. Till slut blev den trots allt utläst men den blev inte bättre under de följande 260 sidorna.

Från Adlibris:
"Samma dag som Evas barn flyttar hemifrån, går hon och lägger sig. Och stannar där. I sjutton år har hon velat skrika till världen: Stopp! Jag vill kliva av! Och nu har hon äntligen fått chansen.
Hennes man, astronomen Brian, som redan har problem med sin besvärliga älskarinna, blir förstås upprörd. Vem ska nu laga hans middag? Eva vill bara ha uppmärksamhet, klagar han. Och ryktet sprider sig om Evas lilla motståndsrörelse snart har hon fans som belägrar huset och vill ta del av hennes visdom ..."
Källa: http://www.adlibris.com/fi/kirja/kvinnan-som-gick-till-sangs-i-ett-ar-9789187343049

Kanske jag, en halvtidsarbetande mamma till en 1,5-åring som tycker att livet är alldeles fantastiskt just nu, inte är den tilltänkta målgruppen för boken. Kanske jag borde läsa om den om sisådär 25 år och se om den tilltalar mig mera då. Men å andra sidan är jag ingen person som läser om böcker, hur bra de än är. Det finns för många olästa böcker för att "slösa" tid på att läsa böcker igen.

Therese

måndag 23 mars 2015

Kalashelg

Måndag morgon och man märker att Colin har feber. På bättre sätt har man startat en vecka. Men nu skall vi inte vara bittra. Vi hade en fin kalashelg som kräver en tillbakablick.

På torsdag hade vi mamma-barn träff i muminparken. Vädret var inte riktigt på vår sida. Solen sken på förmiddagen och senare på eftermiddagen, men just under vår träff småregnade det. Men barnen störde det knappast. Och lite folk var det i parken också, antagligen tack vare vädret.

Jag har gjort klart min tröja. Och den förtjänar ett eget blogginlägg. Bara jag får den fotograferad.

På fredagmorgon satt jag och Colin länge och åt frukost, läste böcker och spanade efter diverse motorfordon. Det kommer de där stunderna ibland som bara är för ljuvliga!

Vi hade också hantverkare på besök på fredag. Alltid är det något...

På fredagskvällen kunde jag känna mig riktigt harmonisk vid kvällskaffet. Nästan allt var bakat inför kaffebjudningen på lördag, bastun var igångsatt och familjen var samlad.

På lördag blev det alltså kaffebjudning för födelsedags"barnet".

Choloate chip cooke dough brownies (recept)

Cake pops gjorda på marianne kex och vaniljfärskost.

Morotskaka (recept)

Frusen dominokaka (recept)

Jag är ju en sådan person som alltid vill testa något nytt när jag bakar. Det gör att det ibland kan bli lite spännande när man inte vet exakt hur något kommer att smaka. Den här gången tycker jag att jag lyckades riktigt bra med allt. Cake popsen var de enda som jag hade gjort tidigare så de visste jag att smakar gott. Allt det andra var obeprövade recept men det smakade gott, tack o lov!


På söndag var det Björns riktiga födelsedag. När Colin vaknade där vi 6.15 steg han och jag upp och började på med frukosten. Vi bakade frukostfrallor enligt detta recept (men bytte ut proteinpulvret mot havremjöl) och dukade upp med en massa gott.

Colin förstod inte riktigt det här med att vara tyst så att pappa får sova. Men vissa ögonblick var han rätt så lugn och läste böcker för minilastaren. (Tack pappa för minilastaren! Den var en höjdare. Den fick följa med till butiken igår och han skulle gärna sova med den också. )

Frukost på säng hör till, men det är inte så smidigt med en vild 1,5-åring... Det mesta hade vi därför dukat upp på köksbordet.

Frukost! Man borde verkligen ta sig tid att göra nybakt bröd till frukost oftare. Det är ju så gott!

Efter frukost passade jag på att kombinera en motionsrunda med ett ärende i stan. Benen kändes pigga och det var skönt att komma ut på en lite längre runda. Jag lunkade på i en mysig takt och försökte se till så att inte pulsen steg alltför mycket. Jag hade gärna fortsatt så att jag skulle fått ihop till 2 h men klockan blev så mycket, så 1,26 fick räcka.

Efter lunchen mumsade vi på kalasrester.

Jag och Colin for och handlade och gav Björn lite egentid. Jag hade sagt åt Björn att han fick "beställa" vad han ville ha till middag på sin födelsedag. Han velade länge och tyckte det var ett väldigt svårt beslut att ta. Här kommer ett tydligt exempel på hur osjälvisk han är och hur mycket han tänker på andra. Till middag på sin födelsedag beställde han franskisar och saarionens hamburgare (!), för att jag inte skulle behöva göra så mycket... Jag gav honom inga begränsningar gällande middagen, han fick beställa vad han ville, och så blir det hamburgare och franskar. Det är ju inte precis som att jag har tummen mitt i handen gällande matlagning (om jag får säga det själv) så för den skull hade han inte behövt välja något enkelt som kräver minimalt med arbetsinsats. Men det är så han är, min kära sambo, tänkte mera på att jag inte skulle behöva stöka på i köket än vad han egentligen ville ha. Efter lite övertalning fick jag honom slutligen att välja något annat. Det blev då lövbiff och criss-cross potatis (inte ens hemgjorda klyftpotatisar...).
Hur som haver, gott smakade det och med en bit av gårdagens kaka till efterrätt var man mätt och belåten.

Även om Colin är sjuk (Björn var hemma idag med honom, även imorgon, jag blir hemma på onsdag om det behövs) är det skönt med en ny vecka. Helgen bestod av allt för mycket sötsaker och sämre matval och min kropp är alldeles i chock nu efteråt. Nu är det tillbaks till rutiner med både mat och träning. Och så hoppas vi att Colins förkylning är snabbt övergående! Han har haft mycket energi nu ikväll och det har knappt märkts att han är sjuk, men lite feber och hosta har han.

Therese