fredag 21 september 2012

Kan någon stanna tiden?




Dagarna och veckorna rusar förbi. Jag hinner verkligen inte med. Det finns så mycket jag vill göra men inte hinner, men samtidigt känner jag att jag har hunnit med massor redan denna höst. Det har bara gått tre veckor sedan skolorna startade men ändå känns det som att det varit höst i en evighet. Jag börjar tro att det inte var någon sommar. Det känns inte som att jag haft någon paus från studierna eller skolan överlag. 

Fastän livet rusar på med full speed hinner jag ändå njuta av vardagen. Lunchdejter, kaffedejter och alla andra dejter med nära och kära förgyller verkligen vardagen. 





Våra bekanta fick en liten, liten son och jag passade på att sticka de minsta sockorna jag kunde.


I måndags var det min och Björns 8-års dag. Vi firade lite med god mat och bara ägnade oss åt varandra förra veckoslutet.

.  Den här kannan fick jag av Björn som present.

Nu fattas bara kakburken som hör till denna serie. Den har jag ännu inte hittat men jag ger inte upp.  Om någon vet var det går att få tag på en lilla my kakburk till denna serie, kan ni väl snälla berätta åt mig.



Jag passade på att köpa Hurra muggen innan det var för sent. Den säljs bara till detta års slut.





Eftersom jag ändå är inne på mumintemat kan jag också visa denna lilla my figur som vakar över oss på köksbordet. Det var en födelsedagspresent av svärföräldrarna.



Förra veckan köpte jag nya skor. De är helt gudomliga, jag skulle nästan vela sova med dem.




 
Av svärmor fick jag en hel hög med äpplen. Nu har allt blivit till äppelmos, perfekt att sätta på morgongröten.


Idag väntar jag lunchsällskap av finaste Emilia. Innan dess skall jag försöka få något litet plitat ner på gradun i alla fall.. Den kommer inte att skriva sig själv och eftersom veckorna har en tendens att rusa förbi innan man hinner blinka skulle det vara bra med lite självdisciplin.


Förresten, jag har en ny tatuering... Bild kommer när den har läkt.


Trevlig veckoslut till er alla!

tisdag 11 september 2012

Arvegods i ny form

När min morfar gick bort och hans hus skulle tömmas hittades en massa gamla lakan med vackra broderier på. Det var lakan, påslakan och dynvar som var från flera generationer tillbaka. Ingen vill väl egentligen använda andras, gamla lakan men de var så vackra så jag ville använda dem på något sätt.
Detta blev resultatet. Jag vet inte riktigt vad man skall kalla det, täcke, filt...

Det är alltså inte gult utan helt vitt. 

Det krävdes några varv av blötläggning i klorin för att få det helt vitt.





På framsidan har jag sytt ihop bitar som jag klippt ut av lakanen där det fanns vackra broderier. Baksidan är helt vit. Än så länge har jag nog inte hittat någon användning för det, men det får pryda soffan tills det får någon ordentlig plats.

Det är svårt att få någon rättvis bild på det eftersom det inte hittas det bästa ljuset här inne idag. Vill man se det bättre får man helt enkelt komma och hälsa på.


Resten av veckan har jag svårt att se att jag hinner slänga upp något inlägg eftersom hela morgondagen spenderas i tammerfors, torsdag och fredag är jag hela dagarna på en konferens.

Nu blir det en härlig höstpromenad med min sambo!


Therese.

måndag 10 september 2012

Titta jag lever!

Den här comebacken i bloggvärlden har varit väldigt ångestladdad. Jag har under flera dagar haft en lust att skriva ett inlägg eller två, men samtidigt har det varit så svårt att göra "det där första inlägget" efter en sådan lång paus. Jag har haft tankar på att det måste vara ett långt och bra inlägg som beskriver hela min sommar med en massa fina bilder och vacker text. 

 Nu blir det inte så. 
Jag börjar helt enkelt bara där jag slutar. 
Fortsätter att kladda ner tankar om vardagen och allt och inget. 
Kanske kommer det något speciellt inlägg om någon av sommarens höjdpunkter, kanske inte. 
Den som lever får se.

Hoppas några av mina gamla läsare hittar tillbaka.
Välkomna! 


Igår hade jag sådant sug på att baka ett gott bröd. Efter två timmar fick vi smaska på denna goda delikatess. Bröd som är fylld med soltorkade tomater, bacon, mozzarella ost och färsk basilika. Det smakade himmelskt! Och det bästa av allt, det finns massor kvar!






Min muminmuggssamling har växt under sommaren. Från ställningen fattas ännu Filifjonkan och Morran.




För att symbolisera mitt nya jobb som forskningsassistent-
Min vackra nya portfölj.




Med hösten kommer också suget efter att handarbeta, även om jag inte legat på latsidan i sommar heller. 


 Födelsedagspresenten av pappa och Monica väntar ännu på att få komma upp. Typiskt att strömbrytaren, uttaget eller vad det nu är som bråkar skall vara sönder precis i det fönster som jag hade bestämt att denna skall hänga. 



Therese.



Hmm... En ny header borde jag också få fixat...