Min möhippa 6-7.6 2015

Vilken helg jag har haft! Jag blev överraskad med möhippa! Jag anade absolut ingenting. Jag var helt säker på att när det sker så kommer jag att märka det på Björn, men jag hade inte anat något. Lyckligt ovetandes om vad som var på väg att hända höll jag på att ställa mig inför vår stadsrunda. Vi skulle fara och leta skor åt Björn. När jag håller på och byter kläder ringer det på dörren, Björn är snabb med att ropa att jag måste öppna för han håller på att fixa sig och har hårgele på händerna (vilken timing alltså...). Hastigt drar jag upp byxorna och öppnar dörren. På trappan väntar en hatt, en packningslista och en högtalare. Plötsligt börjar låten All the single ladies spelas och fram hoppar syster, Emmi och Milena och överraskar mig totalt! Jag packade allt det som fanns på listan (mycket märkliga saker som peedhjälm, Colins bil och decilitermått- som egentligen bara var en undanmanöver...) och så hoppade vi in i två bilar och körde norrut.

 Jag är väldigt glad och spänd trots att jag ser en aningen butter ut... Jag är bara så överraskad ännu att jag inte riktigt vet hur jag skall bete mig.

Blivande Fru Hatt fick dagen till ära en ståtlig hatt att bära.

I nykarleby hoppade vi alla fyra in i samma bil och jag fick ögonbindel på mig. Jag försökte hänga med vart vi körde men det var inte lätt. Till slut kom vi fram till Jeppis gym, även om jag till en början var säker på att vi var i Kokkola. Vi hade ju kört så långt kändes det som. Vid Jeppis gym ledde Milena ett roligt gym pass åt oss alla! Vad roligt att få börja dagen med ett träningspass!

Sedan blev jag skickad ut att yra på stan en stund och slutföra diverse uppgifter. Som sista punkt skulle jag bege mig till skolparken och där hade de dukat upp med en underbar picknick. Allt möjligt gott hade vi att mumsa på. Jag fick också uppgiften att spränga 10 ballonger på olika sätt och svara på fina frågor om mitt och Björns förhållande. 

Efter picknicken fick jag fara på en ansiktsbehandling. Det var väldigt skönt kan jag meddela! En timmes ren njutning och avslappning!

Sedan styrde vi kosan mot Kantlax, till vår villa. Lite synd på det ruggiga vädret, men det kan man ju inget åt. Resten av kvällen hade vi det riktigt trevligt. Åt gott, drack, pratade, skrattade. Jag fick göra diverse mindre uppgifter: skriva brev, rita på boxare, plocka granris...

Däremellan fick jag order om att inte göra något annat än smutta på lite champagne. Inte mig emot!

Grillmästaren Emmi lyckades med maten! Det var toppengott!

Efter både mat och drinking game blev det dags för brudbastu. Om det inte gör mig redo för att gifta mig, vet jag inte vad jag skall behöva genomgå. Brudbastun innebar bl.a. att sitta på granris, bada fötterna i kallt mjölkvatten, få ägg kläckta i håret och ryggen peelad med salt och sedan insmetad i mjöl. Jag fick åtminstone en ordentlig orsak till att fara och doppa mig i havet sen...   

Efter bastun var vi fyra kvinnor kvar som övernattade vid villan (Andrea, Anna och Milla). Efter att vi lyssnat på lite romantiska låtar på spotify var alla redo att krypa till kojs och det verkade som att alla hade sovit riktigt gott. Synd bara på blåsten som härjade på söndagen... Annars hade det varit trevligt att slänga sig i en solstol och njuta några timmar innan vi packade ihop och begav oss hemåt. Efter en ordentlig frukost med bl.a. delikata picknickrester var det ändå skönt att åka hemåt. Det hade varit ett intensivt men så otroligt roligt dygn.

Jag blir ännu alldeles rörd när jag tänker på allt som mina vänner har fixat inför möhippan. Tänk att de gjort allt detta för mig! Jag hade en jättebra dag och är så otroligt tacksam över allt ni gjort för mig! Tack för att ni gav mig en minnesvärd dag! Det är sällan man får en "helt egen dag" och jag fick den bästa tänkbara!

Det var synd att vi inte fick något ordentligt gruppfoto med alla med. Men vad vet jag vad som döljer sig på Milenas kamera... De som var med på min möhippa var hursomhaver Andrea, Anna, Camilla, Emilia, Milena och Elin. Tack för möhippan!

(Jag hoppas att ingen har något emot att jag lånade era instagram bilder.)

Therese

Osäker framtid

Varje dag velar jag hit och dit gällande bloggens fortlevnad. Skall jag fortsätta med den eller inte. Å ena sidan tycker jag det är riktigt roligt att dokumentera vad som händer i våra liv just nu. Det är också roligt att ha så mycket sparat här och man kan gå tillbaka och titta vad vi har gjort. Samtidigt har en del av mig ingen inspiration alls att fortsätta blogga. En annan sak som jag också märkte en dag när jag tittade genom galleriet på telefonen. Jag har massor med bilder av Colin där, naturligtvis, men bland alla söta bilder fanns också en massa "bloggbilder" av honom. Dvs. sådana där hans ansikte inte syns. Jag blev riktigt less på mig själv. Det är inte alls sådana bilder som jag vill ha sparat av honom. Jag vill ju ha bilder av min lilla sötnos där hela han syns. Tyvärr har det ofta blivit så, att när jag skall fota något tänker jag också på vilka bilder som passar till bloggen. Jag har gjort ett medvetet val att inte lägga upp ansiktsbilder av Colin på sociala medier (någon enstaka finns väl här och där) eftersom det inte är hans val att finnas där. Det har då lett till att jag redan vid fototillfället censurerat bilderna med tanke på bloggen. Så vill jag inte att mitt galleri skall se ut.
Jag är väldigt tudelad just nu. Bloggen får leva vidare ett tag till så ser vi hur den utvecklas. Ett inlägg om dagen är inget som jag kommer att hinna med just nu. Dels är det för mycket på gång med bröllopsplaneringen, nästan varje kväll sitter jag och pysslar eller funderar över något. Missförstå mig inte, jag tycker ännu att det är jätte roligt, men det tar mycket tid. Tid som jag annars kanske hade lagt på t.ex. bloggen.
Förutom bröllopsplaneringen passar jag också på att njuta av vårvädret när det behagar. Om solen skiner har jag väldigt svårt att vara inomhus, och det betyder att vi är ute nästan hela tiden. I och med det minskar också tiden för bloggen. Efter en dag med solsken finns det på kvällskvisten sen ett hem att reda upp eftersom ingen velat ta hand om vare sig tvätt eller disk under dagens lopp. Nu har Colin dessutom varit sjuk i några dagar och behövt mera omvårdnad.
Jag borde kanske försöka göra så att ni kan följa bloggen via bloglovin, nu när det blir glesare med uppdateringar. Då är det lättare att hålla reda på när det kommer nya inlägg. En annan dag skall jag försöka hinna med det. Tills dess får ni se lite bilder från de senaste dagarna.

På första maj var vi en sväng till torget för den obligatoriska lösglassen.

Jag gjorde för första gången egna munkar på första maj. Tyvärr blev de inte alls lyckade- brända på utsidan och degiga inuti. Allt kan inte lyckas första gången... Vi var tvungna att skära itu alla för att se vilka som var "genomfriterade" och vilka som degiga.

Colin tycker mycket om att gosa för tillfället. Han vill ofta ha en filt runtomkring sig och så går han runt och myser och säger "gosit".

Bara det kommer löv på träden så att vi har lite insynsskydd från vägen är vår bakgård perfekt! Alltid hittar man ett ställe som är i lä och jag ser fram emot många varma sommarkvällar på terrassen.

Till dagens eftermiddagskaffe lyxade vi till det med "partyleftovers". Precis vad som behövde en regnig dag mitt i veckan med sjukt barn. Igår hade jag nämligen nästan alla mammor ur mamma-barn gruppen på en skönhetsklass här hos oss. Det blev rikigt lyckat och en trevlig kväll hade vi! Nu har jag dessutom läppstiftet till bröllopet under kontroll. 

Idag på lunchen var jag ute på ett ärende och just precis då började det regna lite smått, men det störde mig inte alls. Tvärtemot, jag blev riktigt glad för det doftade sommar. Temperaturen under förmiddagen hafe varit rätt så hög så när regnet kom och blötte ner asfalten så doftade det precis som vid ett sommarregn. Att det regnade när jag cyklade hem efter dagens slut störde mig inte heller. Jag hade en dunder medvind och det doftadr sommar överallt!

Imorgon kommer mamma/mommo hit och sköter. Jag skall bl.a. till frissan och till sömmerskan. Hoppas att klänningen är så fin som jag minns den! 

Therese

Njutning för smaklökarna och misslyckanden i köket

Så, nu börjar det lugna ner sig lite. Arbetsveckan på sticko, sonen sover, ett svettigt träningspass avklarat efter många dagars vila och tekoppen står rykande het framför mig.
Jag är sannerligen inte van att ha kvällsprogram två kvällar i rad. Och att dessutom komma hem 22 en kväll hör till ovanligheten. Men roligt var det båda kvällarna. På måndag var det middag på Kantarellis med en kompis. Det var så otroligt skönt att få sitta på tumis, i lugn och ro och bara prata bort ett par timmar. Utan varken sambor eller barn som kräver uppmärksamhet. Sånt borde man göra oftare! Att middagen dessutom bestod av rökt lax och tryffelkaka till efterrätt gjorde inte saken sämre. Tack för middagen Emmi! Ser redan fram emot nästa!
Igår hade vi middag med mammorna ur mamma-barn gruppen. Det var inte bara en middag, det var också en liten babyshower. En av mammorna får sitt andra barn nu i maj och vi ville uppehålla traditionen och uppmärksamma även andra graviditeten. Jag tycker det är en fin tradition som vi har påbörjat. Ofta är det första graviditeten som får mest uppmärksamhet och den andra "går av bara farten" (kan jag tänka mig, jag har ju inte varit i den situationen). Det är oftast under den första graviditeten som man får en babyshower (om man alls får någon), men andra gången uppmärksammas den inte lika mycket. Det här har vi rått bot på inom vår grupp nu. Varje graviditet skall uppmärksammas och firas! Igår hade vi då ordnat en liten babyshower med middag på 1 rum+kök. Trevligt sällskap, god mat (carpaccio, chef´s salad och brässerad rabarber) och munnar som pratade i ett, vad mer kan man begära av en kväll? Det blev verkligen lyckat! Dessutom kom en av mammorna (hon som vi hade avskedsmiddag/babyshower åt förra gången) med sin lilla bebis till Vasa för att vara med på middagen och det var verkligen roligt. Vi hade inte träffats sedan hon flyttade bort från Vasa, och nu fick vi också så den lilla bebisen, som inte är så liten mera. Månaderna går så fort... Tack mammor för en trevlig kväll!

Jag har verkligen inte varit aktiv med att föreviga ögonblicken på bild de senaste dagarna. Några bilder från förra veckan hittade jag så de kan få beskriva slutet av veckan och helgen som gick.

Jag bakade ett riktigt äckligt frukostbröd en morgon. Kombinationen mandelmjöl och kokosolja med salta pålägg var ingen höjdare...

Men en trevlig frukoststund hade vi ändå.

 

Följande morgon återupplivade jag bowlcake. Även den misslyckades och var inte alls lika god som den brukade. Man kan inte alltid vara på topp. 

Fredagens mellisstund däremot var en riktig höjdare! Alla var på gott humör (med alla menar jag både mor och son) och åt med glädje. Vi har annars lite kämpigt vid måltiderna för tillfället... Mycket egen vilja.

 På fredag ställde vi till med Pizzaperjantai. Jag kokade till och med egen tomatsås den här gången och visst smakar det mycket bättre än den där tomatpurén som vi annars är så lata med att använda. Alla fick göra sin egen pizza och det resulterade i att alla åt med god aptit. Som botten använde vi tortillabröd.

 Jag har reklamerat Colins handskar som gått sönder vid dragkedjan. Jag fick snabb betjäning, på svenska och igår kom ett par nya på posten. Tummen upp för medgångar!

Och helgen kryddades med mycket bröllopsfix och bröllopstankar. Nu är jag verkligen på gång med detaljplaneringen. Och det är så kul!

Nu skall vi njuta av fyra lediga dagar med förhoppningsvis mycket sol och vårvärme. Lite sämre väder får det gärna vara också. Jag har nämligen tänkt börja provbaka till bröllopet.

(Varför är merparten av alla mina bilder som jag fotar mat? Kanske det vore dags att försöka fånga annat på bild också...)

Therese

Påsken 2015

Påskfirandet för i år är över. Det har varit en skön långhelg och vi hann med mycket, men samtidigt innebär det också mycket flängande hit och dit.

Vi började på fredag morgon, då packade vi väskorna och for till min pappas. Colin såg till att det viktigaste kom med i hans väska.

Och här någonstans, ganska snart efter att vi anlänt till pappas började även snaskandet, som nästan gick överstyr måste jag säga. Men det är ju påsk bara en gång per år och nu har jag nog fyllt chokladkontot för en tid framöver. Å andra sidan så njöt jag av allt jag åt. Det är nog det bästa med att man så sällan äter godis och liknande. När man väl gör det så uppskattar man det verkligen och äter inte "bara för att".

Colin tyckte det var roligt att dela ut chokladäggen med papper på. Han hade en tendens att favorisera både personer som fick chokladägg och vilken färg det var på pappret. 

Till middag hade pappa lyckats! Rökt lax och goda tillbehör. Och vi fick till och med äta i lugn och ro eftersom Colin sov hela tiden.

Och så dukades det upp till kaffebord, med kinderleksaker.

Jag hade gjort en citronkaka. Receptet är härifrån. Egentligen är det en kladdkaka, men jag valde att ha den lite längre i ugnen så att den inte skulle vara riktigt rinnig inuti. Den serverades med vaniljvisp och det var verkligen passande med något syrligt efter middagen.

Syster hade gjort toffifeepraliner och de smakade precis som köpt toffifee.

En del åt memma, vilken tur att det fanns annat gott på kaffebordet.

En stund efter maten for jag iväg på en länk. Det var nästan öde på vägarna och vädret var perfekt. Riktigt skönt att få sträcka på benen. Det var toligt också att springa i hemtrakterna och se hur orten förändras.

Resten av kvällen blev det familjemys. Under tiden som jag var ute och sprang hade de andra varit till brandstationen och titta på brandbilarna. Det hade tydligen varit lite spännande, in i brandbilden hade Colin inte vågat sig. Ännu pratar han nog om moffa och brandbilarna.

När Colin hade farit och sova (och syster och Andreas farit hem) dukade vi upp med en massa smått och gott. Och vi åt i timtals av allt gott som pappa hade skaffat.

På påsklördagen skulle vi förflytta oss till Björns föräldrar. Det blev att packa ihop alla tillhörigheter och leka det sista med moffa.

Colin hade knappt fått av sig kläderna vid sin fammo och faffas innan han utbrister "yssa, yssa". Då skall skivan med barnsånger på i stereon i rummet. Och där kan han stå väldigt länge och bara lyssna på de olika sångerna. Skivan skall helst snurra dygnet runt...

Ett gediget mat- och kaffebord fick vi gå till även hos Björns föräldrar. Och innan det hade jag även hunnit med en promenad med svägerskan så det smakade extra gott med middagen!

Jag och Colins "mellankusin" gjorde ett spel, Ta upp kornet!. Ibland är det inte så lätt att veta hur en sexåring har tänkt att spelet skall spelas men till slut fick vi nedskrivna några regler, hon dikterade och jag skrev. Det spelades sen flera varv av olika speldeltagare och det lyckades faktiskt riktigt bra, även om en spelrunda inte var så lång.

Colin sov riktigt dåligt natten till söndag, så det var lite segt att få startat igång dagen. Tack o lov fick han leka med fammo på morgonen så jag och Björn kunde ligga och vila och småsova ännu en stund. Jag passade på att slänga upp fötterna och ta det lugnt med en bok när vi väntade på att Colin skulle vakna och vi därmed skulle åka hem.

Efter ett stopp hos syster för att kolla deras nya lägenhet och ett stopp hos våra bekanta var vi äntligen hemma igen. Och vi åt upp det sista av påskgodiset.

Colin hade inte varit ute och lekt på närmare två veckor eftersom han varit sjuk, så hela söndagsförmiddagen spenderade vi utomhus på gården.

På eftermiddagen var vi bjudna till våra vänners på kaffe. Tack för allt gott, Milena! Där fick jag också gosa med lilla Freya, 2 månader. Och då slog verkligen babysjukan in! Så liten och söt! Colin blev med ens så stor. Colin var också fascinerad av babyn och det gick förvånansvärt bra när jag hade Freya i famnen.Visst visade han att han också ville vara i mammas famn, men han accepterade att den var upptagen för tillfället och att han måste hitta en annan famn att fara till. När min famn sedan blev ledig var den inte intressant alls mera...

Det var en skön påsk, inte alltför mycket flängande men ändå tillräckligt. Och som vanligt efter extra ledighet är det ändå skönt att återgå till rutiner. Extra skönt nu när de två senaste veckorna har varit lite upp och ner i och med Colins förkylning. Men nu är vi back in business som vanligt och allt hade gått bra vid dagmamman idag!

Therese

Glad påsk!

Idag har vi haft besök under större delen av dagen och Colin var fascinerad av bebismagen. Han började senare också prata om bebis i min mage men det får vi nog försöka få honom avstyrt ifrån. Han kan ju skapa rykten.

Nu är vi i alla fall redo för påsken. Väskorna är packade så långt det går och imorgon styr vi kosan norrut. Det blir knappast några långa eller spännande inlägg här på bloggen under påsken. Jag skall umgås med familjen, äta choklad och njuta av lite extra ledighet!

Glad påsk! 

Idag fick vi ett påskkort! Tack syster! 

Colin som äter memma med grädde. Han släktas då sannerligen inte på mig...

Therese