Visar inlägg med etikett Födelsedag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Födelsedag. Visa alla inlägg

måndag 23 mars 2015

Kalashelg

Måndag morgon och man märker att Colin har feber. På bättre sätt har man startat en vecka. Men nu skall vi inte vara bittra. Vi hade en fin kalashelg som kräver en tillbakablick.

På torsdag hade vi mamma-barn träff i muminparken. Vädret var inte riktigt på vår sida. Solen sken på förmiddagen och senare på eftermiddagen, men just under vår träff småregnade det. Men barnen störde det knappast. Och lite folk var det i parken också, antagligen tack vare vädret.

Jag har gjort klart min tröja. Och den förtjänar ett eget blogginlägg. Bara jag får den fotograferad.

På fredagmorgon satt jag och Colin länge och åt frukost, läste böcker och spanade efter diverse motorfordon. Det kommer de där stunderna ibland som bara är för ljuvliga!

Vi hade också hantverkare på besök på fredag. Alltid är det något...

På fredagskvällen kunde jag känna mig riktigt harmonisk vid kvällskaffet. Nästan allt var bakat inför kaffebjudningen på lördag, bastun var igångsatt och familjen var samlad.

På lördag blev det alltså kaffebjudning för födelsedags"barnet".

Choloate chip cooke dough brownies (recept)

Cake pops gjorda på marianne kex och vaniljfärskost.

Morotskaka (recept)

Frusen dominokaka (recept)

Jag är ju en sådan person som alltid vill testa något nytt när jag bakar. Det gör att det ibland kan bli lite spännande när man inte vet exakt hur något kommer att smaka. Den här gången tycker jag att jag lyckades riktigt bra med allt. Cake popsen var de enda som jag hade gjort tidigare så de visste jag att smakar gott. Allt det andra var obeprövade recept men det smakade gott, tack o lov!


På söndag var det Björns riktiga födelsedag. När Colin vaknade där vi 6.15 steg han och jag upp och började på med frukosten. Vi bakade frukostfrallor enligt detta recept (men bytte ut proteinpulvret mot havremjöl) och dukade upp med en massa gott.

Colin förstod inte riktigt det här med att vara tyst så att pappa får sova. Men vissa ögonblick var han rätt så lugn och läste böcker för minilastaren. (Tack pappa för minilastaren! Den var en höjdare. Den fick följa med till butiken igår och han skulle gärna sova med den också. )

Frukost på säng hör till, men det är inte så smidigt med en vild 1,5-åring... Det mesta hade vi därför dukat upp på köksbordet.

Frukost! Man borde verkligen ta sig tid att göra nybakt bröd till frukost oftare. Det är ju så gott!

Efter frukost passade jag på att kombinera en motionsrunda med ett ärende i stan. Benen kändes pigga och det var skönt att komma ut på en lite längre runda. Jag lunkade på i en mysig takt och försökte se till så att inte pulsen steg alltför mycket. Jag hade gärna fortsatt så att jag skulle fått ihop till 2 h men klockan blev så mycket, så 1,26 fick räcka.

Efter lunchen mumsade vi på kalasrester.

Jag och Colin for och handlade och gav Björn lite egentid. Jag hade sagt åt Björn att han fick "beställa" vad han ville ha till middag på sin födelsedag. Han velade länge och tyckte det var ett väldigt svårt beslut att ta. Här kommer ett tydligt exempel på hur osjälvisk han är och hur mycket han tänker på andra. Till middag på sin födelsedag beställde han franskisar och saarionens hamburgare (!), för att jag inte skulle behöva göra så mycket... Jag gav honom inga begränsningar gällande middagen, han fick beställa vad han ville, och så blir det hamburgare och franskar. Det är ju inte precis som att jag har tummen mitt i handen gällande matlagning (om jag får säga det själv) så för den skull hade han inte behövt välja något enkelt som kräver minimalt med arbetsinsats. Men det är så han är, min kära sambo, tänkte mera på att jag inte skulle behöva stöka på i köket än vad han egentligen ville ha. Efter lite övertalning fick jag honom slutligen att välja något annat. Det blev då lövbiff och criss-cross potatis (inte ens hemgjorda klyftpotatisar...).
Hur som haver, gott smakade det och med en bit av gårdagens kaka till efterrätt var man mätt och belåten.

Även om Colin är sjuk (Björn var hemma idag med honom, även imorgon, jag blir hemma på onsdag om det behövs) är det skönt med en ny vecka. Helgen bestod av allt för mycket sötsaker och sämre matval och min kropp är alldeles i chock nu efteråt. Nu är det tillbaks till rutiner med både mat och träning. Och så hoppas vi att Colins förkylning är snabbt övergående! Han har haft mycket energi nu ikväll och det har knappt märkts att han är sjuk, men lite feber och hosta har han.

Therese

söndag 22 mars 2015

Grattis på födelsedagen!

Grattis på födelsedagen! Världens finaste sambo!


Igår hade vi kaffebjudning för våra familjer och för idag har han inte önskat något speciellt program. Det blir med andra ord en lugn hemmadag med familjen.

Therese

söndag 15 mars 2015

Stickade vantar som födelsedagspresent

Vädret är så otroligt härligt! Vi spenderar nästan all vaken tid utomhus, bara inne och äter mellan varven. Snart kan man förhoppningsvis också börja äta utomhus! Nu när jag sitter och solar och sambon ser efter Colin tänkte jag passa på att försöka hinna publicera ett inläggg så det inte blir helt tyst här.

Min svägerska fyllde år här för några dagar sedan. Jag visste redan tidigt vad vi skulle ge i present till henne. Ifjol hade jag gjort de här sockorna till henne (klick) och då hade jag sett att det fanns matchande mönster till ett par vantar också. Tanken var från början sticka dem till julklapp åt henne. Men jag insåg rätt så snabbt att jag inte skulle hinna sticka så mycket annat som julklapp i så fall. Det är ett rätt så tidsdrygt projekt. Som tur är fyller hon år när det ännu är "vinter" (ännu behöver man väl nog vantar, men det känns mera som vår nu) så jag kunde spara projektet till efter julen och ge dem som födelsedagsgåva istället.


Mönstret är det här (klick) och garnet är sju bröder, samma som jag använde till sockorna.
Av någon anledning har två bilder svängt sig, men det får duga så här...

Svägerskan fick också en "bonusgåva". Hon frågade här i vinter om hon fick lägga in en önskan om en födelsedagsgåva och naturligtvis fick hon det, det är lättare att veta vad folk vill ha då. Hon önskade sig ett par vantar. Jag höll då redan på med de mönstrade vantarna, men eftersom jag hade mycket tid ännu innan det var hennes födelsedag, beslutade jag mig för att också sticka ett par "vanliga" vantar. Ett par "vaddasvantar" så att säga.

De här är också stickade i sju bröder och enligt eget mönster i huvudet.


Och kan ni tänka er, ännu är det bara mina egna projekt som finns på stickorna för tillfället! Jag nöter på med tröjan och hoppas få den klar så jag kan använda den innan sommaren. Synd bara att mönstret är så ofantligt tråkigt...

Therese

torsdag 19 februari 2015

Reflexvantar

Min kusin och vårt fadderbarn, Björns systerdotter, fyller nästan samtidigt i februari. Varje år, nästan genast efter att julstickningen är över brukar jag göra något till deras födelsedag. I år hade jag fastnat för trenden med reflexgarn. Det blev varsitt par vantar till dem.

Min kusin, som fyllde 10 år fick ett par svarta, helt vanliga vantar. Jag anar att det i den åldern är rätt så kinkigt med vad man lägger på sig så jag gjorde vantarna helt vanliga. Inga extra färger eller krusiduller.
Fotat med blixt.
Utan blixt.
Vårt fadderbarn däremot, hon gillar mycket krimskrams, rosa och hela köret. Till henne gjorde jag ett par lovikkavantar i lila. Bandet som är nertill är inte utav reflexgarnet, utan helt vanligt restgarn och så piffade jag upp det med en silvertråd också.
Tummarna ser enorma ut... Ibland vore det bättre att lita på sitt eget stickhuvud och inte följa ett mönster slaviskt.
Fotat med blixt.
Båda vantarna gick rätt så snabbt att sticka eftersom reflexgarnet är så tjockt. Jag stickade med nr 6 på stickorna och garnet är detta (Lumio av Schachenmayr). Jag köpte garnet på Vörå Handarbetsaffär inne i Vasa centrum.


Therese

måndag 16 februari 2015

En kalashelg

Björn har åkt till Norge på arbetsresa så jag och Colin är på tumis nu i några dagar. Lite ändrade rutiner med lämningen hos dagamman men annars fortsätter vardagen som vanligt här hemma ändå. Min träning försöker jag också få till, men det blir lite ändringar i schemat. Det funkar inte att köra ett snabbt och intensivt HIITpass med en nyfiken och "gärna deltagande" 1,5 åring. Det blir traditionell styrketräning för det fungerar riktigt bra att köra med sällskap. Idag fokuserade vi på armar och Colin gjorde sina egna konster.
Imorgon tror jag bestämt vi skall fira fastlagstisdagen med en fastlagsbulle. Görans har väl de bästa? Måste komma ihåg att springa efter några på lunchen imorgon, vår bil strular nämligen lite så vi har inget annat fordon att röra oss med än cykeln. Och det lockar inte att cykla två varv in till stan på en dag. Ett varv räcker gott och väl på de eländiga cykelvägarna.

Måndag innebär också att helgen har varit och farit, än en gång. Vi spenderade största tiden norröver eftersom vi hade två kalas att gå på. Det blev med andra ord flera dukade kaffebord (och matbord, inte att förglömma!) att gå till och mycket socialt umgänge. När vi far norrut vet man att det finns skötare som gärna ser efter Colin vart man än far! Jag hann, tack vare det, t.o.m. läsa och sticka, mitt på ljusa dagen!

Träningen har flutit på bra trots att vi varit på besök norröver. På lördagen blev det en motionsrunda längs Lappforsvägarna i snålblåsten och på söndag vilodag. Veckans övriga träningspass flöt på enligt planerna.

Eftersom vi skulle vara borta och upptagna med annat program hela lördagen (vändagen) så ordnade jag en vändagsmiddag redan på fredagkväll. Efter att Colin hade somnat avnjöt vi en delikat trerätters middag (om kocken själv får säga så...).

På lördag checkade vi in på allinclusive hotellet Hatt i lappfors, de erbjuder också barnpassning. Jag njöt av lugnet i min ensamhet en stund så länge Colin sov, innan vi blev serverade svärfars lasagne. Med tanke på att Colin hade haft väckarklockan inställd på 5.15 på morgonen, skulle väl det klokaste alternativet ha varit att själv också sova. Men den spännande boken lockade mera.

På lördagskvällen blev det sexårskalas för vårt fadderbarn.

Svägerskans smaskiga kaffebord. Colin fick en bulle och oj vad han tyckte att det var gott, men en hel orkade han som tur var inte äta.

 Tuff tårta! (Annat var det på min egen tid, tiderna ändras... )

Med 7 barn i åldern 8-1,5 år är det livat minsann, och många lekkompisar finns det.
 
På söndag blev vi bjudna på middag hos min pappa, en smaskig gryta gjord på får. 
Hos morfar har Colin en egen xylofon! Notera Emmadockan- den är just nu en viktig leksak för honom. Han vill ofta ha den med sig när vi åker i bilen, vid matbordet får hon också mat, på kvällen dricker hon också mjölk. Hon bli också överöst med pussar och kramar! Hon lever ett gott liv för tillfället!

Jag hann t.o.m. lacka naglarna i helgen! Nu borde jag hinna ta bort det också...

Och jag stickade också en stund. På ett par sockor till mig själv dessutom. När de blir klara är en annan femma...

Efter middagen hos pappa fick vi gå till nästa dukade bord. Min kusin fyllde hela 10 år.Självklart var tårtan fotbollsinspirerad.

"Aj, aj! Akta!" Helst skulle han ju köra med ambulansen och skördetröskan mitt bland alla kaffekoppar. Men lite vett mellan öronen tycks han ha ibland, trots sin ringa ålder. Farmor, du kan andas igen nu- inga olyckor inträffade och det var många vakande ögon (fast det onekligen inte ser så ut på just den här bilden...)

Till julklapp hade jag fått ett presentkort till en handarbetsaffär i Jakobstad av mamma och nu hade jag möjlighet att fara och använda det. Det blev garn och mönster till en tröja åt mig själv och två mönster och garn till barntröjor. Nu kliar det i fingrarna att börja på med någon av dem, men jag skall färdigställa åtminstone ett annat projekt före.

Väl hemkomna efter en intensiv helg var det skönt att avsluta kvällen i lugn och ro!
Therese

torsdag 25 september 2014

Colin blir 1 år

31.7 blev vår lilla kille hela 1 år gammal. Det är en klyscha, men jag kan inte förstå vart tiden sprungit iväg. Känns som att det var nyss man skumpade på med stora magen.
Det var en torsdag när Colin blev 1 år. Då firade vi bara med familjen. Lördagen som följde hade vi kalas åt närmsta släkten, men det kommer i ett skilt inlägg.

Morgonen började med att vi föräldrar sjöng åt födelsedagsbarnet. Han är ju som känt ingen sjusovare, så det var nog mera att han väckte oss istället för tvärtom. Han förstod nog inte riktigt vad som var på gång när vi kom in med paketer och sång. Vi myste en stund i sängen med paket och en flaska mjölk. Sen stack pappan till jobb och hemma lämnade jag och Colin.

Paketen som 1-åringen fick.
Vi hade funderat lite kring det här med paket, när vi skulle ge dem. Nu fick han ju sina paket på riktiga födelsedagen men vi hade också tänkt om vi skulle ha gett dem i samband med kalaset, så att han kanske skulle ha förstått bättre då. Knappast hade det någon skillnad hur vi gjorde ännu när han är så här liten.
I paketen fanns en docka, kläder till dockan och en träbil. Alla presenter uppskattades av födelsedagsbarnet. 
Resten av dagen försökte vi göra bara sådant som han tycker om. Jag gjorde inga hushållssysslor utan gav alla min uppmärksamhet till honom. En 1-åring kräver inte så mycket, så vi var hemma hela dagen och pysslade med det ena och det andra. Efter middagen och när pappan kommit hem for vi ut på en cykeltur, för det vet vi med säkerhet att han tycker om.

Att inspektera sladdar är väldigt fascinerande!
För att göra dagen lite mera speciell fick han sin favorit mat (som var favoriten just då i alla fall) korv och potatis. Sen fick han också äta så mycket grynost han ville ha.
En riktigt skön och gemytlig dag hade vi! Tänk om man kunde lämna hushållssysslorna alla dagar och ägna all sin uppmärksamhet åt barnet hela dagen. Jag hoppas lillen fick en fin dag trots att han inte kommer att minnas något av den senare. < 3

Therese