Colins första sjukhusbesök

Vår stackars lilla kille som är drygt ett år har redan hunnit med att ha benet i gips i några veckor.
Vi var på resa till Kos, Grekland i augusti och där inträffade olyckan som senare ledde till gipset. Colin hade under resan just börjat öva sig på att gå. Han hade nog redan en bra stund innan resan varit ivrig med att gå uppefter saker men där i värmen började han mera på allvar "gåträna". När vi hade varit en vecka på vår semesterort (vi skulle vara totalt två veckor) gick Colin i en stentrappa som fanns utomhus. Han gick med sidan före och höll i sig i väggen. Han höll på en bra stund- upp och ner- ner och upp. Sen så steg han snett på ett trappsteg och var nära att trilla. Det hela kändes väldigt odramatiskt. Jag hann fånga upp honom och han föll aldrig. Han blev ledsen efter fallet och grät rätt så länge efteråt och var svårtröstad. Vi tänkte att det bara var en kombination av chock och trötthet. Han hade under nästan hela resan varit lite rättretlig, lätt för att bli irriterad och kändes ibland som en tickande bomb. Så vi antog att han mest blev skrämd av händelsen och tänkte inte desto mera på det.
Vi satte honom i vagnen och han sov sin eftermiddagstur. När han hade vaknat och vi var på hotellrummet ville han sen inte stöda på foten. Foten var inte svullen eller blå. Ett litet blåmärke syntes på benet om man tittade noga, men inget desto mera. Vi antog bara att det var en liten stukning som skulle gå om om några dagar. Men han ville inte börja använda foten. Han höll den alltid uppe när han stod på den friska foten (det var vänster fot som var den onda). När det hade gått mer än en halv vecka och det fortfarande inte var någon förändring började vi tycka att han "pjasade" sig. Man har ju hört att småbarn minns länge när något har gjort ont så vi antog ännu i detta skede ännu bara att det hade lämnat på och att han nog skulle börja använda foten när vi kom hem till bekanta saker, så som gåvagnen.
Vi kom hem och fortfarande ingen förändring. Vi konstaterade att vi måste uppsöka läkare. Måndagkväll (vi hade kommit hem på fredagkväll) fick vi tid till Mehiläinen. Där undersökte en läkare och konstaterade att det nog skall röntgas. Colin var trött och rädd för läkaren så när han undersökte honom skrek och grät han hela tiden så det gick inte att avgöra om det gjorde ont eller om han bara inte gillade situationen. Eftersom vi hade fått läkartid först på kvällen var röntgen förstås stängd så det skulle bli först på tisdagen.
Björn (som hade inlett sin pappaledighet iom. att jag börjat jobba) skulle fara till Mehiläinens röntgen på tisdag. Där konstaterades att det nog var en fraktur på benet. På Mehiläinen gipsar man inte barn så det skulle därför ske på akuten på VCS. Efter en lång väntan fick han till slut sitt gips.
Redan efter knappt en halvtimme hemma märkte vi att gipset hade förskjutits. Tårna som tidigare hade varit framme 1 cm ungefär, syntes nu knappt, för de var inne i gipsfoten. Vi tog i alla fall natten först, och på onsdag morgon ringde Björn och meddelade att gipset inte hölls på plats. De for till akuten igen och fick ett nytt gips. Snabbare och smidigare denna gång. Och nu var det en gipsmästare som gipsade och inte en kirurg.
Gipset hölls bra på i de dryga två veckor som det skulle sitta. En del pusslande och fixande blev det förstås vid dusch, utelek och rumptvätt men annars tycker jag att Colin klarade det jätte bra. Han tycktes inte besväras nämnvärt av gipset, vilket var jätte skönt.
Gåträningen lämnades naturligtvis bort och han återgick till att helt krypa. Efter en liten tid när han märkte att gipset gav bra stöd åt foten så började han att gå runt och uppefter saker, men han ville inte helt stå själv.
I torsdags förra veckan tog vi bort gipset. Det gick snabbt och smidigt. De behövde inte klippa upp utan kunde linda upp det. Besöket efteråt hos läkaren gick på någon minut. Där konstaterades att foten verkade frisk. Colin brydde sig inte fastän läkaren vred foten i olika lägen och han hade redan i väntrummet stigit upp efter saker och stött på foten. Ingen röntgen togs.
Igår, söndag- 3 dagar efter att gipset kommit bort, började han gåträna igen. Han steg upp själv från golvet och tog flera steg. Det var hiskeligt roligt tyckte han och han höll på så länge att jag misstänker att han blev alldeles slut i benen. Till slut hade han knappt tid att hitta balansen när han stigit upp utan skulle snabbt iväg på sina vingliga ben. Det längsta han gick med sin vingliga gång var drygt 10 steg. Även om det kändes bittert att han "missade" så mycket av gåträningen känns det ändå som en bagatell i sammanhanget. Huvudsaken nu är att hans ben är friskt och att han inte har ont mera!

Ett vackert litet lila gips fick han andra gången och det hölls på plats.

De flesta byxor kunde vi använda eftersom gipset ändå var relativt smalt.

Men någon sko kunde inte användas.

Under utelek var det plastpåse och strumpa som gällde.

Här har gipset just kommit bort och vi väntar på vår läkartid. Han var så duktig under hela besöket och accepterade att läkarna pillade på honom!

När man har varit så där duktig gällande allt kring benet och gipset så förtjänar man en present! Colin fick själv välja vad han ville ha, bland några alternativ, och då blev det en cementblandare. Helst skulle han ha tagit en precis likadan hjullastare som han redan hade hemma men där sa mamma stopp...

Colin är en person med mycket fart och fläkt och det förvånar mig egentligen inte att han redan vid ett års ålder haft gips. Det är ständigt en bula eller ett blåmärke i huvudet. Men nu hoppas vi att vi har hans "gipsgång" överstökad. För visst behöver man bara ha gips en gång i sitt liv? Lugnare lär det knappast ändå bli härefter i och med att han är på god väg med gåendet.

Therese.

Colins 1-års kalas

Lördagen den 2.8 blev det dags att ställa till med kalas. Vi skulle fira att Colin fyllt 1 år. Jag hade stora planer på ett ordentligt kalas med många gäster och hela faderullan. Tyvärr var lördagen den 2.8 inget lyckat datum. Hälften av de inbjudna gästerna hade redan andra planer... Det blev ett litet och intimt kalas med bara de närmsta då istället. Och visst funkade det också! En del av de inbjudna gästerna har varit på "privat kalas" senare.

Det mesta på kaffebordet hade jag bakat, tillsammans med Colin. Han gillar verkligen att vara med i köket. Helst vill han sitta på bänken och se på när man vispar och nu som då vispa med en slev själv. Det gick alltså hur bra som helst att baka till kalaset med en nyfiken 1-åring. På bordet fanns det rågchips i två olika smaker med en räkostfyllning till, salta knyten med skinka, muminkex, choklad- och mandelbiscotti, citronrutor, färskostbrownies, vattenmelon och självklart tårtan. Jag tycker det är så roligt att baka tårtor när man än så länge själv får bestämma vad de skall innehålla och hur de skall se ut. Värre blir det när Colin blir större och själv bestämmer att han skall ha någon invecklad disney figur eller liknande...

Tårtan var fylld med nutellafluff och hallonmousse. Ovanpå var det vitchokladkvarg som jag hade färgat med blå hushållsfärg. Muminfiguren är gjord i sockerpasta (färdigköpt). Här hittar ni alla fyllningar.

Vädret var vackert den så vi kunde dricka kaffet utomhus på terrassen. I skuggan dock, för varmt var det i solen minsann!

Colin fick självklart smaka tårtan, men det var nog ingen riktig smakupplevelse. Vitchokladkvargen tog han två skedar av men sedan ville han själv mest klotta i tårtbiten. Vattenmelonen smakade bättre!

På sitt 1-års kalas får man dricka ur pirat muggar.

Till kalaset hade jag också pysslat lite dekorationer. Tyvärr kom jag inte alls ihåg att fota dem förrän flera veckor senare. Då fanns endast pomposen uppe...

Förutom pomposen hade vi självklart ballonger lite här och där. Ett band med vimplar hade jag också gjort. Gjorde en ruta för varje bokstav i COLIN 1 ÅR. Kalset hade ingen tydlig röd tråd gällande dekorationer och färgtema, plockade helt enkelt ihop det jag tyckte var fint. Och som sagt, än så länge hade Colin inte så mycket att säga till om. Det gäller att passa på då!
Jag tror att Colin fick ett fint kalas och han fick definitivt många fina presenter!

Therese

Sommarens resa med Fredriksson-Hatt-Häggman

Varje sommar brukar vi försöka göra en liten resa med Björns syster och hennes sambo (ifjol blev det dock ett uppehåll pga Colins ankomst). För det mesta har det varit konserter eller festivaler som vi har varit på. I år var det ingen som riktigt orkade engagera sig och söka efter när något bra band skulle ha en konsert. Det blev istället så att vi bestämde ett datum för när vi skulle fara och så hittade vi på senare vad vi skulle göra. I år blev det en liten trip till Tallin, med ett stopp i Helsingfors. 

På en onsdag mitt i juli körde vi ner till Helsingfors för att tillbringa en natt där. Det blev ingen lång kväll. Lite strosande på stan, en middag och ett glas på en uteservering.

Redo för middag.

Vi åt middag på Bryggeri Helsinki och prövade självklart deras egen öl.

På torsdag förmiddag tog vi båten över till Tallin för att spendera ett dygn där. Vädret var perfekt för att åka båt. Varmt och härligt!

 

Framme i Tallin checkade vi in på hotell (minns inte mera vad det hette) och begav oss sedan för att utforska staden. Det var varmt och luften stod still, men en vacker stad är det!

Lunchen intog vi på en indisk (!) restaurang. Kanske inte det bästa valet så här i efterhand men vi fick våra sallader och hungern stillade för en stund. 

Efter en liten uppfräschning på hotellrummet bar det sen ut på middag. Vi googlade intensivt för att hitta ett bra matstället. Och jag tror att vi gjorde ett gott val sist och slutligen. Vi åt middag på Von Krahli Aed och maten var bra och priset kändes lagom. Speciellt Camilla gillade efterrätten!

Tallin var fint också på kvällen.

På fredag förmiddag hoppade vi på båten tillbaka till Helsingfors. Vi konstaterade att man nog hade behövt åtminstone ett dygn till i Tallin. Känns som att mycket förblev outforskat. Men en annan gång återkommer vi!

När vi hade kommit i land i Hfors bilade vi tillbaka upp till Österbotten. Ett stopp i Tammerfors för lite klädshopping och en pizzamiddag blev det. "Hem" (till Björns föräldrar) kom vi sent på fredag kväll. Colin hade gått och sova, men det hade gått bra att vara några dygn utan mamma och pappa. KAJ konserter som skulle vara i skolparken i Jeppis hann vi inte på men lika så bra, så trötta som vi var. Camilla och Frank däremot lyckades plocka fram extra energi...

Tack för en härlig resa! Ser redan fram emot nästa sommar!

Therese

Colin blir 1 år

31.7 blev vår lilla kille hela 1 år gammal. Det är en klyscha, men jag kan inte förstå vart tiden sprungit iväg. Känns som att det var nyss man skumpade på med stora magen.
Det var en torsdag när Colin blev 1 år. Då firade vi bara med familjen. Lördagen som följde hade vi kalas åt närmsta släkten, men det kommer i ett skilt inlägg.

Morgonen började med att vi föräldrar sjöng åt födelsedagsbarnet. Han är ju som känt ingen sjusovare, så det var nog mera att han väckte oss istället för tvärtom. Han förstod nog inte riktigt vad som var på gång när vi kom in med paketer och sång. Vi myste en stund i sängen med paket och en flaska mjölk. Sen stack pappan till jobb och hemma lämnade jag och Colin.

Paketen som 1-åringen fick.

Vi hade funderat lite kring det här med paket, när vi skulle ge dem. Nu fick han ju sina paket på riktiga födelsedagen men vi hade också tänkt om vi skulle ha gett dem i samband med kalaset, så att han kanske skulle ha förstått bättre då. Knappast hade det någon skillnad hur vi gjorde ännu när han är så här liten.
I paketen fanns en docka, kläder till dockan och en träbil. Alla presenter uppskattades av födelsedagsbarnet. 
Resten av dagen försökte vi göra bara sådant som han tycker om. Jag gjorde inga hushållssysslor utan gav alla min uppmärksamhet till honom. En 1-åring kräver inte så mycket, så vi var hemma hela dagen och pysslade med det ena och det andra. Efter middagen och när pappan kommit hem for vi ut på en cykeltur, för det vet vi med säkerhet att han tycker om.

Att inspektera sladdar är väldigt fascinerande!

För att göra dagen lite mera speciell fick han sin favorit mat (som var favoriten just då i alla fall) korv och potatis. Sen fick han också äta så mycket grynost han ville ha.
En riktigt skön och gemytlig dag hade vi! Tänk om man kunde lämna hushållssysslorna alla dagar och ägna all sin uppmärksamhet åt barnet hela dagen. Jag hoppas lillen fick en fin dag trots att han inte kommer att minnas något av den senare. < 3

Therese

Äntligen, lite tid

Colin sover, jag är nytränad och nyduschad, hemmet är upplockat, kaffekoppen står full bredvid mig. Skall försöka börja beta av listan på saker jag vill blogga om. Hoppas killen sover ännu en stund till!

Therese

Buzzador- Vanish tvättmedel

För några veckor sedan slapp jag med i en Buzzador kampanj för Vanish tvättmedel. Nu har jag testat produkterna på många olika sätt. Jag har också delat ut en del varuprover. (Ni som har fått dem och hunnit testa, kom ihåg att fylla i på nätet med koden ni fick! Sista dagen att göra det är på söndag)
Med i Buzzador paketet kom en vit liten tygbit var man skulle fläcka ner med olika produkter och sedan testa Vanishprodukterna. Här nedan följer nu mina fläcktest och åsikter om produkterna.

Vi började med en bit vitt tyg.

Smutsade ner tyget med ett blad från en Hortensia, foundation, mascara, mörk choklad och kaffesump.

Fläckarna på plats. Första gången jag tvättade tygbiten satte jag med av Vanish Oxi action pulvret i tvättmaskinen och tvättade i 40 grader. 

Resultatet efter tvätten. Vid första anblick försvann alla fläckar utom foundation som ännu syns bra. 

Men vid riktigt noggrann kontroll hittar man andra fläckar också...

Här syns kaffesumpen svagt.

Mascara

Fläck från Hortensia blad

Mörk choklad

Det är svårt att fånga fläckarna på bild med i rätt ljus syns de rätt så bra, och om man tänker det som en fläck på en vit t-skjorta vet man hur irriterande det kan vara....

Nästa steg blev alltså att använda ytterligare produkter och förbehandla. Då använde jag Vanish powergel på fläckarna innan jag tvättade den. Gelen lät jag verka i några minuter, enligt anvisningarna. Sedan tvättade jag lappen i tvättmaskin 40 grader tillsammans med vanligt tvättmedel och Vanish Oxi Action för vittvätt.

Resultatet efter två tvättar. Foundation fläcken syns fortfarande bra. De övriga fläckarna ljusnade rätt så bra, men syns svagt i rätt ljus.

Jag testade ännu att förbehandla lappen med Vanish Oxi Action för vitvätt. Jag hade lappen i blötläggning tillsammans med pulvret i 6h (enligt anvisningar) innan jag tvättade i 40 grader men fläcken försvann inte heller efter tredje tvätten. Jag tror att för att få bort foundation fläcken skulle det ha krävts ordentlig förbehandling redan innan första tvätten. Då hade den kanske försvunnit. Det var inte tillräckligt att bara sätta med pulvret i tvättmaskinen.

Min åsikt om produkterna är trots fläckarna rätt så positiva. När vi var på vår tvåveckors semesterresa hade jag med Vanish Powergel som jag använde när jag tvättade kläder. Det var endast handtvätt som gällde och med en 1-åring kom det rätt så mycket fläckar. Jag förbehandlade alla fläckar med powergelen och tvättade sedan med vanligt tvättmedel. De flesta fläckar tog gelen bort redan vid förbehandlingen och jag behövde således inte skrubba lika mycket vid handtvättningen. Det här underlättade minsann tvättningen. Får se om jag kommer att använda gelen lika mycket hemma eller om det blir pulvret som används mera här. Det är lättare att hälla i en skopa pulver i tvättmaskinen än att förbehandla med gelen, även om det inte heller är något betungande jobb... Det som jag inte gillade med gelen var själva munstycket. Jag hade problem att få endast en liten mängd gel ur flaskan. Det kom alltid en stor mängd gel även på små fläckar som inte hade krävts så mycket. 

I Buzzador paketet kom ännu en produkt som jag inte hann testa. Vanish oxi action extra hygiene, den tyckte jag inte att jag hittade riktigt någon användning för. Vet inte riktigt i detta skede till vilka kläder jag skulle använda det. Eftersom ingen av oss i familjen är känslig mot tvättmedel fungerar det bra att använda "den vanliga" rosa.

Bildkälla

Pulvren Vanish oxi action och den för vittvätt kommer säkert att vara i användning i fortsättningen här hemma!

Att vara Buzzador innebär att man provar produkter och samtidigt marknadsför dem via word-of-mouth till bekanta. Säg till om du också vill bli Buzzador! 


Therese