Ekologisk städning

Förutom att jag försöker plastbanta hemmet* så har jag också ett annat projekt på gång. Jag försöker byta ut alla städkemikalier till ekologiska varianter. Tyvärr är jag inte lagd så att jag kan slänga alla städmedel på en gång och köpa nya ekologiska utan jag använder upp de gamla och byter ut vartefter de tar slut.

(*Som är en lång process. Jag köper inga nya plastprodukter i mån av möjlighet utan satsar på glas eller rostfria alternativ. I helgen gjorde jag dock ett snedsteg. Colin fick nämligen en lunchlåda från Ikea i plast. Den är av riktigt usel kvalitet och kommer säkert att gå sönder när som helst, men där och då vid Ikea tänkte jag inte riktigt så långt. Jag såg mest framför mig att han skulle bli glad över att få den, och det blev han ju. Lådan är formad som ett hundhuvud och den får ofta vara i hans famn och får många pussar. Så något gott förde det ju med sig i alla fall. När den går sönder blir det i alla fall någon som inte är gjord i plast.)

Jag har kommit en rätt lång bit på vägen i processen att byta ut städmedlen och majoriteten är ekologiska. De här finns hemma i städskåpet just nu:

Attitudes badrumsrengöring

Bildkälla.

Ecovers toalettrengörare

Bildkälla.

Ecovers diskmedel

Bildkälla.

Och denna finns redan i skåpet när Ecovers tar slut: Attitudes diskmedel

Bildkälla.

Ännu finns det kvar av den gamla spegel- och fönsterrengöringen men jag har införskaffat denna att använda när den tar slut:

Attitudes rengöring för speglar och fönster. 

Bildkälla.

Ekovistas tvättnötter 

Bildkälla.

Tvättnötterna är inte lika effektiva på fläckar som vanlig tvättmedel. Till en början var jag skeptisk till att börja använda tvättnötterna just av den orsaken. Jag tyckte inte riktigt att jag skulle ha tid eller ork att förbehandla fläckarna på kläderna. Men det tar sist och slutligen inte lång tid. När jag skall sätta igång en maskin med tvätt går jag igenom det som skall tvättas och de kläder som har större synliga fläckar gnuggar jag sen olivtvål på. Det är naturligtvis nästan bara Colins kläder som behöver förbehandlas och hittills har nästan alla fläckar kommit bort med den metoden. På en vit body fanns det såsrester över hela magen efter en dag hos dagmamman och där syns de gula (curry) fläckarna ännu. Men man har lärt sig med tiden att inte använda de fina kläderna hos dagmamman.

Ecovers sköljmedel (sedan jag började använda tvättnötter använder jag inte sköljmedel mera, men denna finns kvar i skåpet ännu i alla fall.)

Bildkälla.

Det som ännu finns på listan att byta ut är diskmaskinsmedlet, men det lär dröja en stund. Vi har nämligen två oöppnade lådor ännu av "vanliga tabletter". När det blir dags att byta tror jag att det blir Ecovers diskmaskinstabletter. 

Bildkälla.

Snart kommer jag också att byta ut allrengöringen till Ecovers variant, men det dröjer nog en stund ännu. Det går ju inte åt så mycket medel per städning så det räcker länge.

Ecovers allrengöring

Bildkälla.

Tidigare har jag köpt alla produkter på citymarket inne i centrum. Jag har varit så glad över att de har haft en rätt stort utbud av ekologiska städprodukter. Nu har de tyvärr slutat med dem, åtminstone Attitudes, vet inte ännu hur det är med Ecovers. För inte så länge sedan hittade jag några Attitude produkter i "bortslumpningshyllan" eftersom de slutade med det märket så nu köper jag Attitude produkter på Ekosoppi. Och visst är det bra att kunna stöda en lokal och liten företagare, men det påverkar också priset tyvärr.

Utöver de här produkterna som är menade till städning har jag också börjat använda mig av helt naturliga varianter. Är diskhon smutsig och ofräsch brukar jag strö bakpulver/matsoda i diskhon och låta verka en liten stund. Sen är det bara att skrubba med en svamp och du har en skinande diskho. Att köra citron och vatten i micron en stund hjälper till att lösa upp fett och ingrodda matrester. Kaffekokaren och vattenkokaren brukar jag koka ur med ättika och vatten med jämna mellanrum. Ett annat tips som jag såg häromdagen var att strö bakpulver på madrassen i sängen och sen dammsuga bort det. Det skulle suga upp fukten som finns i madrassen. Jag måste testa det nästa gång vi byter lakan.

Therese

Svinnkampen

Det har varit full rulle de senaste dagarna. Nu i bilen påväg till mammas har jag äntligen tid att färdigställa inlägget som jag försökt publicera de senaste dagarna.

Martha förbundets nya satsning Svinnkampen, startade i april och jag känner att jag också vill dra mitt strå till stacken. (Detta inlägg är absolut inte sponsrat eller ett samarbete, utan helt mina egna åsikter och funderingar.)

Svinnkampen är en satsning för att minska på matsvinnet. Det faktum att vi i Finland slänger massor med mat, 24 kg mat per person närmare bestämt, känns inte speciellt smart eller genomtänkt. Värdet på den här maten som slängs är ca 200 miljoner euro. Matsvinn är mat som är ämnad att ätas, men som av en eller annan orsak blir avfall. Det är alltså inte morotsskalet som utgör svinn, utan när hela moroten slängs. Vill man läsa närmare kring vad det är som slängs kan man klicka sig in här: http://martha.webbhuset.fi/sv/start/projekt/svinnkampen/article-92369-42190-svinnkampen-vill-skapa-en-rorelse-mot-matsvinnet Tänk att det slängs 21 miljoner kg av hemlagad mat årligen i Finland. Visst, jag kan förstå att grönsaker som blivit lite hängiga och inte är lika fräscha mera kanske åker i soporna för en del, men att man slänger hemlagad mat. Det har jag svårare att förstå. Först har man bemödat sig att koka maten och sen äter man inte upp allt.

Hemma hos oss slänger vi ingen mat. Det skulle aldrig falla mig in att slänga bort mat som man kan äta. Visst, någon lök har väl åkt i soporna när den blivit gammal och möglig, men överlag är vi väldigt duktiga på att använda all mat som vi köper. Alla rester sparas, om det t.ex. lämnar en potatis över efter middagen så åker den in i kylskåpet. Det finns alltid något man kan göra med den. Här finns massor av restrecept som Martha förbundet har gjort, om du behöver inspiration.
Våra matrester hittas ofta i min lunchlåda. I lunchlådan plockar jag ofta ihop rester från olika måltider som lämnat över och kompletterar med det som behövs. Det som underlättar är att jag alltid har färdig mat i frysen som jag kan komplettera med. Om det t.ex. har lämnat potatis/ris/pasta/couscous över från en måltid men tillbehöret tagit slut så kan jag ta upp exempelvis spenatplättar, köttbullar eller något annat som finns i frysen och skapa en fullvärdig lunchlåda innehållandes resterna. Vi äter också ofta rester till middag, utan att det skulle kännas konstigt. Om vi  har många olika koppar och skålar med rester i kylskåpet så får var och en plocka ihop sin egen måltid med resterna, alla behöver inte äta samma rätt. Min morgongröt fungerar också bra som "sopkärl". På gröten sätter jag ofta rester av frukter eller bär som Colin börjat äta på men sen inte ätit upp hela. T.ex. en halv banan eller äppelbitar fungerar bra att sätta på gröten.

Mycket av mitt ekologiska och ekonomiska tänk kring maten har jag nog att tacka min mamma för. Jag har inte något minne hemifrån att vi skulle slänga maten. Allt sparades. Och jag minns att de där "restmåltiderna" när mamma blandade många olika rester i stekpannan inte alls kändes som en restmåltid. De måltiderna var oftast höjdpunkter och smakade fantastiskt. Vem gillar inte hemmagjord pyttipanna, med stekta potatisar, någon överbliven brunsås, köttbullar eller liknande?

Istället för att spara rester i kylskåpet kan man också frysa ner i lämpliga portionsbitar. Om det t.ex. lämnar över lite köttfärssås som inte skulle räcka till en hel måltid igen till hela familjen så fryser jag in den. Sen är det bara att ta upp den till t.ex. lunchlådan och äta med rester av något annat. Tack vare det här sättet är det väldigt sällan som jag faktiskt står och kockar lunchlådor till mig.

För en del kanske inte resterna är själva problemet, utan det faktum att man inte hinner tillreda maten innan den blir gammal. Om man är en sådan person gäller det att hålla koll på vad man har i kylen. Kanske stora veckohandlingar inte är något för dig. Linn bloggade om Svinnkampen och skrev bl.a att det här med att storhandla inte fungerade för dem. Om man har svårt att hålla koll på vad man har i kylen kanske det är bättre att handla oftare och mindre per gång så minskar förhoppningsvis matsvinnet.

Martha förbundet listar fem saker man kan göra för att minska matsvinnet:

• Inventera matförråden minst en gång i månaden
• Använd sinnen och lite inte blint på "bäst-före" datum
• Använd hela råvaran (här kunde jag faktiskt bli bättre)
• Var kreativ och utmana dig själv i matlagningen
• Undvik att gå till butiken var femte gång (vi slänger var femte matkasse), använd det som redan finns hemma

Bildkälla: http://martha.webbhuset.fi/sv/start/projekt/svinnkampen/?offset_92369=0

För att läsa mera om Svinnkampen, ta en titt på Marthas hemsida här. Där finns bl.a. intressanta artiklar, podavsnitt, och recept. Förhoppningsvis lyckas jag ge någon en ögonöppnare eller en tankeställare med mitt inlägg. Det är så onödigt (både ekonomiskt och ekologiskt) att slänga mat som kunde konsumeras.

Therese