Rapport från de senaste dagarna

De senaste dagarna har vi haft rätt så mycket program.Men det har bara varit roliga saker som vi gjort. På torsdag hade vi min mamma på besök hela dagen. Det blev en liten runda på stan för att köpa en vinterhalare till Colin, och sedan mat och fika hemma hos oss så länge lillemannen sov. En skön dag med trevlig sällskap!
Natten till fredag kom det ju snö! Vi hade minsann extra motstånd under morgonpromenaden tack var (eller på grund av, bara hur man ser det...) snömodden som låg tung på vägarna. Efter att vi hade käkat frukost med tända ljus och haft det mysigt, blev det utelek i snön. Det var första gången som Colin lekte i snön. Han fattade väl inte direkt vad det var som var så speciellt med snön, men roligt med något nytt i alla fall. Speciellt roligt tyckte han det var när jag sopade bort snön från terrassen. Ibland behövs inte mycket! Och det bästa är att varje gång han skrattar så vet man att han genuint tycker att det är roligt. Små barn skulle aldrig låtsas tycka något är skoj bara för att göra sin mamma glad när hon gör sig till. Man blir alldeles varm i hjärtat när ens unge skrattar så han knappt hålls på benen!

Vinterns första snölykta

En sekund efter att första bilden blev tagen skulle Colin ner från trappan och hade liksom inte förstått att man inte kan stiga rakt ner i snölyktan...

Bara att bygga upp den tillbaka!

Vi fortsätter med lördagens händelser. Då hade jag bokat in en lunchdate med några av mina gamla studiekompisar som var i Vasa över helgen tack vare ett annat program. Sambon och Colin for norrut till Björns föräldrar över dagen för att byta till vinterdäck på ena bilen. De for iväg redan på förmiddagen så jag hade några timmar helt själv hemma innan det var dags för mig att fara på lunch. Jag var alldeles till mig över den tid jag skulle få vara helt ensam hemma. Vet inte när det hänt senast. Jag hade nästan beslutsångest över vad jag skulle göra för att få ut det mesta av tiden. Jag började med att koka en stor kopp te och lacka naglarna. Sen tänkte jag att jag gör mig färdigt klar inför lunchen (sminkar, lagar hår och byter kläder) och sen resten av tiden skulle jag bara slappa i min mjuka fåtölj med en sticksöm eller med en bok resten av tiden. Planen gick inte riktigt i stöp. Jag började sminka mig och laga håret. Men sen började jag med en massa andra saker också. Jag plockade i skåp och lådor i badrummet, tvättade alla sminkborstar, kokade en till kopp te, fortsatte med att putsa handspeglarna och andra dylika saker... Plötsligt var det knappt en timme innan jag skulle vara på lunchen och jag hade inte alls haft den där lugna sköna stunden i fåtöljen som jag hade sett fram emot. Men det var också roligt att i lugn och ro få göra sig redo och fixa alla små saker utan att ha en liten som hoppar och klänger i byxbenet. Kanske det var precis en sådan förmiddag som jag behövde. Att bara lalla runt hemma och göra det som föll in just då...

Första punkten: lacka naglar!

Man hinner med så mycket "oväsentligt" i badrummet när man är ensam. Vet inte när jag sist har tvättat mina sminkborstar...

På söndagen hade vi bjudit över en annan familj. Ett par som vi är bekanta med sedan tidigare och som nu också har en liten son. Deras son är 10 månader yngre än Colin så någon lekkompis är det inte ännu, men det kanske kan bli! Vi har ju inte alltför många bekanta med barn så dylika träffar är alltid uppskattade. Vi hoppas det inte var första och sista gången vi träffades!

 

Resten av söndagen fortsatte i lugn takt. Förutom en ordentlig blodsockerdipp som jag hade. Det var riktigt obehagligt och jag vill inte vara med om det igen! Efter att besöket hade farit på eftermiddagen, passade jag in ett träningspass medan Colin ännu sov. När vi hade besök, hade vi suttit vid köksbordet och ätit nästan hela tiden så jag kände mig rätt så mätt och tänkte inte på att äta något innan träningspasset. Det var ett rätt så hårt träningspass och efteråt var jag alldeles illamående och blev riktigt, riktigt trött. Jag skulle nästan ha kunnat somna vid matbordet när vi åt middag. I efterhand insåg jag att det inte var riktig optimal träningsmat som jag hade ätit före träningspasset. Lunchen hade bestått av en saltpaj, salta knyten gjord på smördeg och kex med fetaostdipp. Så det var kanske inte så bra att träna med bara den maten i magen... I alla fall redde det upp sig efter middagen och lite utevistelse i den friska luften. Från och med nu skall jag se till att ha ordentligt med mat i magen innan träning, det är skillnad på mat och mat... Jag tränar aldrig på tom mage, men jag har tidigare inte reflekterat så mycket över just vad jag har ätit innan, bara jag ätit något. Jag brukar vara duktig på att äta efter träning och där är jag väldigt noga med vad jag får i mig strax efter träningspasset. Från och med nu skall jag äta ordentligt även före!

En liten bonusbild på yrvädret!

Det var en riktigt härlig helg med många fina människor!

Nu skall jag orka ännu två jobbdagar innan vi välkomnar en helg med minst lika roligt program! Då vankas det både brunch och kalas!

Therese