söndag 21 november 2010

Beautiful Blogger Award

Jag fick en Beautiful Blogger Award av Emmi Tack! :)
Denna award går ut på att avslöja sju hemligheter om sig själv.
Det är svårt att hitta saker som ingen vet, därför tar jag inga "allvarliga" hemligheter. Det får mest bli lite information om mig själv för de som inte vet det.

1. Jag är väldigt pedantisk när det kommer till en del saker. Vissa saker har sin specifika plats och om de inte läggs tillbaka på sin plats kan mitt humör sjunka drastiskt.

2. Jag skulle kunna godisstrejka livet ut. Visst är godis gott, men inget jag har ett sug efter någonsin. Däremot chips, det skulle jag aldrig kunna lämna bort. Chips hör till helgmyset.

3. Jag är skogalen. Jag älskar att shoppa skor. Däremot är jag inte så att jag använder olika skor varje dag. Jag har de där "standard" skorna som oftast åker på till skolan och liknande ärenden. Men jag skulle vilja ha en ordentlig skohylla som rymdes alla mina skor.

4. Min bästa vän är B, jag har haft några bästa vänner från och till i barndomen. Men ingen som jag ännu anser som min bästa vän. Jag har däremot många goda vänner som jag försöker hålla kontakten med. J du och jag har vår alldeles egna relation, och jag älskar den!

5. Innan jag träffade B hade jag aldrig hört på heavy metal musik, eller något i den stilen. Kunde heller inte tänka mig att någonsin lyssna på sådan musik. Nu efter ett antal år trivs jag som fisken i vattnet när det nalkas en ny konsert eller keikka med ett metal band. Ända gången jag lyssnar på R&B musik och liknande nuförtiden är på krogen. Det passar bäst att dansa till där.

6. Jag drömmer om att ha min egna syateljé i vårt framtida hus. Jag vill ha ett eget rum för symaskinen, provdockan och alla tillbehör. Dit får ingen gå och röra i mina saker, det skall bli mitt heliga rum. Med en mysig fåtölj att njuta av en kopp te och en stickning i .

7. Jag kan avsluta med en allvarligare hemlighet. När jag gick i högstadiet drabbades jag av en ätstörning. Mina föräldrar upptäckte det relativt snabbt och jag började gå i terapi. Det fortsatte upp i gymnasiet, men jag blev "frisk". Frisk innanför citationstecken eftersom att jag nog aldrig kommer att känna mig helt frisk ifrån denna sjukdom. Jag lever ett helt normalt liv och vardagen påverkas inte av mitt förflutna. Men jag måste alltid vara på min vakt. Och jag känner igen mina egna signaler och kan handskas med dem. Dessutom har jag B på min sida som var med från början och också vet hur det ligger till. Tack vare hans stöd är detta inget jag tänker på så ofta, men jag kommer alltid att leva med det. Men jag skulle aldrig låta mig sjunka så lågt igen.


Jag nominerar ingen vidare denna gång, tyvärr. Så denna award stannar här. Men hoppas ni lärde er något om mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar