onsdag 5 oktober 2011

Ajax

Tänk vad mycket glädje en liten hund kan skänka en hel familj! Igår somnade vår älskade hund in. Han blev gammal och vi skall vara tacksamma över att vi har fått ha honom så länge som vi fick. Han har heller inte varit sjuk under de tolv åren som han levde. Han har varit pigg och kry ända fram till slutet. Jag visste att denna dag skulle komma. Men inte så snart. Han var ju så pigg och kry fortfarande... Jag har alltid tänkt mig att det syns när en hund inte har länge kvar. Men inte på vår fighter. Visst har man sett att han blivit äldre, men han har inte visat några som helst signaler på att han inte orkar länge till. Såna här gånger önskade jag att jag bodde hemma ännu. Tänk om jag hade hunnit säga hejdå åt honom. Men det hann jag inte.. Men å andra sidan har jag heller inte någon bild av honom som svag och dålig som han var de sista timmarna. Mina minnen av honom är endast glada och spralliga!
Nu börjar igen en ny tid.. Vi har ingen hund mera. Men han har det säkert bra, var han än är! Men jag saknar dig fruktansvärt mycket och det gör ont varje gång jag ser dina bilder! Jag hoppas att jag så småningom skall kunna se på dina bilder och minnas vilken fantastisk hund du var med ett leende på mina läppar. Du var den bästa hunden man kunde ha! Din personlighet var otrolig, likaså din vilja!


Vi älskar och saknar dig Ajax!
Vila i frid!








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar