tisdag 13 oktober 2015

Några glimtar

Ikväll bjuder jag på en liten glimt av vår helg. Det var inte många händelser som fastnade i kameraminnet sist och slutligen, endast de som instagrammades, tyvärr. Ni som har sett bilderna där redan får en lite upprepning.

Vi har varit ute väldigt mycket i helgen- räfsat, kört med gräsklipparen och tittat på grävmaskiner.

 I många dagar har jag varit snål på kantarelltoast så jag och Colin for till stan för att köpa ingredienser. Men jag hittade inte en enda kantarell i någon affär, inte på torget heller. (Var hittar man kantareller?) Istället fuskade vi lite med middagen och köpte färdigmat. Undvek helt att kolla på innehållsförteckningen den här gången och tog bara den som lät god. Den var helt okej, och Colin åt den också bra fastän den var rätt så kryddstark.

Vi for ut till hamnen för att titta på båtar, men lyckades hitta en grävmaskin som var intressantare... 

Nu har vi program i många veckoslut framöver (här närmast blir det ikeabesök och sedan spahelg) så det var skönt med en helt vanlig helg hemma. 

Therese

måndag 12 oktober 2015

Lingoncheesecake

Huh, det var ett intensivt veckoslut. Det är minsann energiuttömmande att vara ensam med herremannen flera dagar i streck. Som tur hade vi besök av min kompis och hennes 5 månaders bebis på fredag och sen på kvällen kom bästisen på övernattning. Allt kompishäng (och fika, choklad och vin) gav extra energi. Men nu var det inte helgen jag skulle blogga om utan en kaka som jag gjorde redan förra helgen.

Till kaffebesöket förra veckans söndag hade jag förutom kanelbullar (eftersom det var kanelbullens dag) även gjort en lingoncheesecake. Jag utgick från det här receptet men ändrade om lite vartefter så att den skulle falla mina preferenser bättre i smaken.
Min version blev så här:
Botten
3 dl rågflingor
En klick kokosolja
0,5 dl kokossocker
Fyllning
6 gelatinblad
4 dl vispgrädde (jag använde alpro soyas visprädde)
500 g kvarg
Några droppar stevia sötningsmedel
1 tsk vaniljpulver
3 msk hemgjord sockerfri rödvinbärssaft
Topping
2 gelatinblad
200 g lingon
2 msk kokossocker
2 msk hemgjord sockerfri rödvinbärssaft

-Bryn rågflingor i en torr stekpanna. Tillsätt kokosolja och kokossockret och rör om tills allt blandat sig (fortfarande med stekpannan på plattan).
-Platta ut flingorna i botten på en form med löstagbar kant. I receptet skulle man använda en form med 24 cm i diam, men min var större och jag tyckte att det fungerade bra i alla fall. Ställ kallt så länge du gör fyllningen.
-Blötlägg gelatinbladen.
-Vispa grädden.
-Blanda kvarg, sötningsmedel och vaniljpulver.
-Smält gelatinbladen i saften och rör ner dem i kvargblandningen.
-Blanda grädden och kvargen. Häll över botten och in i kylen igen i minst 1 h.
-Blötlägg gelatinbladen till toppingen.
-Koka sönder lingonen tillsammans med kokossockret (jag behövde inte tillsätta något extra vatten utan hade bara lingonen i kastrullen och kokade en stund på svag värme).
-Smält gelatinbladen i saften och rör ner i de sönderkokta lingonen. (Vill man ha en slätare gelatinyta på kakan kan man sila lingonen men jag valde att ha med alltihopa.)
-Häll lingonen över kakan och in i kylen igen. Jag hade den över natten, men i originalreceptet föreslår man minst 4 h.

Colin var inte alltför förtjust i kakan, men vi andra kring kaffebordet tyckte att det var en god, annorlunda cheesecake. Den var dessutom inte så söt i smaken. 
Eftersom tre vuxna knappast äter upp en hel cheesecake (och för att undvika snaskande hela veckan efteråt) frös jag ner den och tog upp lagom till fikat på fredag. Den smakade ännu likadant men konsistensen hade blivit lite porösare. Sammamfattningsvis gick den alltså riktigt bra att frysa också.


Kanelbullar och lingoncheesecaken kanske inte är den bästa kombinationen på ett kaffebord. Men ibland är det inte så noga. 



Och ikväll åt vi upp sista biten av cheesekaken så nu är den helt slut. Kanelbullarna hade jag med till jobbet så de är också ett smakminne blott, birde baka en sats till att frysa in.


Therese

torsdag 8 oktober 2015

Tacokrydda

Vi har ofta tacokryddad mat hemma hos oss. Det blir tacosallad, tacos, tortillas, tacopaj osv... Alla i familjen gillar tacosmaken. År ut och år in har vi därför handlat hem den färdiga tacokryddan från butiken. För inte så länge sen kom jag över ett recept på egengjord tacokrydda och nu är jag helt såld. Varför har vi släpat hem tacokryddan från butiken (som innehåller sånt man kanske inte vill mata sin kropp med) när det är så enkelt att göra egen?
Så nu vill jag upplysa alla andra om detta också. Gör egen tacokrydda! Det går snabbt och du ser precis vilka ingredienser du kryddar köttfärsen med.

Tacokrydda
1,5 tsk  havssalt
2 tskchilipulver
2 tskpaprikapulver
1 tskvitlökspulver
1 tsklökpulver
1 tskspiskummin
2 krmcayennepeppar


Receptet kommer från Paleoskafferiet och är tänkt för 500 g maletkött. Eftersom vi oftast har 400 g brukar jag minska lite på måtten. Under tiden köttfärsen bryns blandar jag ihop kryddan och häller sedan över köttfärsen och tillsätter lite vatten.
Så nästa gång ni besöker affären, handla hem kryddor till egen tacokrydda och börja gör egen.

Imorgon blir det dock inget fredagsmys med tacomat. Mannen sticker iväg på en helgresa och jag får bästa vännen hit på tjejkväll med övernattning. Ser framför mig god plockmat, lite vin och en massa tjejsnack. Oj, så jag längtar!

Therese

tisdag 6 oktober 2015

Ändrade planer

Ibland blir det inte alltid som man tänkt sig. Ikväll hade jag anmält mig till en föreläsning på arbis, "Hemmets dolda gifter".
Att färdigmat, kosmetika och specialrengöringsmedel kan innehålla oönskade kemikalier visste du kanske redan. Men visste du att också plaster, textilier, elektronik och barnleksaker kan innehålla ämnen som är skadliga både för oss och för vår miljö? Vi diskuterar och får konkreta tips på vad vi kan göra för att minska användningen av kemikalier i vardagen. Ila är kvinnan bakom morotsliv.com. 
Från Vasa Arbis hemsida

Visst låter det intressant? Men nu blidde de ingen föreläsning för mig ikväll sist och slutligen... Idag dök det upp en jobbgrej för Björn som han behövde fara på ikväll, som ändå kändes viktigare än min föreläsning. Vi lyckades inte hitta någon skötare till Colin med så kort varsel så då stannade jag hemma. Det känns inte heller vettigt att någon från hemtrakterna skall köra flera timmar ikväll för att bara sköta en liten stund. Jag antar att det är så här familjelivet/-pusslet skall vara och då har vi ändå bara ett barn och jag jobbar deltid... Men visst ställer det högre krav på planering och pusslande när vi inte har våra familjer häromkring. Ingen som kan rycka in med kort varsel. Men jag tycker vi klarar det galant ändå! Man får helt enkelt se till att anpassa sig sådana här gånger och inte gräma sig över vad man missar. Det kommer fler gånger! Det som irriterar mig mest är att jag ändå är tvungen att betala avgiften fastän jag avanmälde mig, det måste man nämligen göra senast 4 dagar innan...

Så nu sitter vi och tittar på Barnkanalen, vilket verkligen inte händer ofta... Men jag kände att energinivån var i botten och när han totalvägrade att fara till butiken när jag nämnde det orkade jag inte ta striden. Så nu gör vi så lite som möjligt istället. Mysigt det också, om det inte vore för alla "mamma, va de dä?" "Mamma, va hete den?" osv, varje sekund.

Therese

måndag 5 oktober 2015

Mera vegetariskt

Sedan jag läste boken Äta Djur av Jonathan Safran Foer har jag försökt få in mera vegetariska maträtter hemma hos oss. Jag försöker få till åtminstone en vegetarisk rätt per vecka. Den äter vi nog av i flera dagar så i verkligheten är det flera måltider i veckan som blir vegetariska. När dessutom sommaren är över och grillen inte används mera tycker jag det är ännu lättare att få till en mera vegetarisk kost.

I det här inlägget ville jag tipsa om en rätt som åtminstone Colin åt med stor aptit trots att den innehåller mycket grönsaker. Nu är han ju tack o lov rätt så bra på att äta grönsaker (än så länge), han storgillar avokado, tomat och gurka. Morötter funkar ibland, zucchini har han ännu inte fått smak för och salladsblad går helt bort. Häromdagen gjorde jag en vegetarisk lasagne med olika grönsaker som alla i familjen åt med god aptit, och plus i kanten för att den räckte flera dagar.Istället för köttfärssåsen gjorde jag en tomatsås med stekt lök och vitlök och istället för ostsåsen gjorde jag en röra av grynost, riven morot, riven zucchini, broccoli och majs. Jag varvade lasagneplattor, tomatsås och grönsaksröran, hällde på ett paket grädde och lite mjölk för att det inte skulle bli för torrt, strödde på lite riven ost och in i ugnen på 200 grader ca. 30 min. Vill du få in mera grönsaker i vardagen, testa en vegetarisk lasagne! Man kan spela rätt så mycket med kryddningen av tomatsåsen. I den här varianten använde jag mig mest av örter så som timjan och oregano. Man får testa sig fram med vad familjen gillar. 

Det är ju tur att jag inte klassar mig som någon matbloggare, för det här ser inte aptitligt ut... Det här med att fota vackra matbilder är inte riktigt min starka sida. Antingen glömmer jag bort att fota eller så är jag så hungrig så jag inte orkar få till en snygg bild.

Ett annat recept på en vegetarisk lasagne som alla i familjen gillade är den här. Jämfört med lasagnen ovan är den här maffigare och känns kanske mera som en vanlig lasagne. Rekommenderar den verkligen.
Föra veckan fick jag också inspiration av Linda som bloggade om vegetarisk mat, så till fredagsmyset gjorde jag falafel och pitabröd. Mannen i huset åt, sonen i huset åt med god aptit och frun i huset åt med god och stor aptit.


Therese

lördag 3 oktober 2015

Sockor åt Colin

Colin behövde få nya sockor inför höstens kyligare väder. Ännu har jag bara hunnit sticka ett par, det blir lite julklappar här emellan nu. Sen borde jag nog göra fler par åt honom... Hittills har dock inte hans gummistövlar läckt in vatten alls fast han hoppat och plaskat mycket och ordentligt i vattenpölar och -diken.
Mest för eget intresse: de är stickade på stickor nr 3, 40 m med diverse restgarn ärvt efter mormor.


Nu klarar han sig en liten stund i alla fall!

Therese 

onsdag 30 september 2015

Vantar åt Colin

Colin behövde flera par vantar nu till hösten. Ett par köpte jag faktiskt från Stadium när vi var dit och kollade på öppningsdagen, men ett par hemstickade tyckte jag att han behövde få.
Jag hade inget mönster eller beskrivning utan stickade vartefter jag provade på honom. De är stickade på st. 3 och med dubbelt garn. Det brun/beigeagarnet är Novitas pikkusisko, medan det blå garnet är ett arv efter min mormor.  Tummarna är gjorda av ljusblått restgarn, för att få lite mera liv i dem.

Färgerna blev mycket ljusare på skärmen än de är i verkligen. 






Så nu får han klotta ner sina vantar bäst han vill i vattenpölarna eftersom det äntligen finns några reservvantar. Både hos dagmamman och här hemma.

Till näst tänkte jag visa sockorna jag stickade åt honom.

Och så skall jag också försöka göra något åt den gräsliga headern. Den tilltalar mig inte alls för tillfället... Färgtema justerade jag i all hast bara..

Therese

tisdag 29 september 2015

Ett litet livstecken

Halli, hallå! I´m still alive!
Jag har gått och funderat och velat hit och dit. Hur skall jag göra med bloggen. Å ena sidan saknar jag den. Att dokumentera vår vardag och att få visa våra familjer vad vi sysslar med "hit söderut". Men å andra sidan har det varit väldigt skönt att inte alls tänka på bloggen. Så nu velar jag hit och dit över hur jag skall göra. Ännu har jag inte tagit något slutgiltigt beslut.

Det som jag saknar mest med bloggen just nu är att få dokumentera mina handarbeten. Sticksäsongen har kommit igång. Den första kreationen har redan skickats iväg till en liten bebis, som då ännu inte var född, men nu är han här! Julklapparna är också på gång. Mest i planeringsstadiet ännu men något har jag fått färdigt. Colins vintergarderob uppdateras också vartefter. Jag saknar att dokumentera de färdigställda projekten.

En annan aspekt med bloggen är också att det är så roligt att gå tillbaka och se vad man gjort. T.ex. när jag och Björn firade vår årsdag här i mitten av september började vi fundera vad vi har gjort under alla våra årsdagar. Vi kom på några saker, men det var långt ifrån alla år vi mindes. Vissa år har vi firat mera än andra. I bloggen hittade jag då ännu några saker som vi har gjort och det var roligt att gå tillbaka och läsa om dem. Det är intressant att ha bloggen att gå tillbaka till när man funderar över något. Jag har dock inte varit så ivrig under mina bloggår så väldigt mycket finns obloggat, men mycket finns ändå här.

Som sagt, ännu vet jag inte alls hur jag skall göra i fortsättningen. Jag är så tudelad. Men i alla fall tänkte jag försöka dokumentera höstens handarbeten. Alltid något. Så för den som inte är intresserad av det blir det kanske lite enformigt. Något annat sorts inlägg skall jag väl ändå försöka klämma in här och där. Om orken och lusten finns.

Tills vi hörs igen, ha de bra!

Bara för att inlägg utan bilder e så tråkiga kommer här några glimtar från vår vardag i alla fall. 

En söndag i september besökte vi Stundars höstmarknad och åt bl.a. grisar. Colin gillade både grisarna och de gamla traktorerna. Själva marknaden var han väl inte så intresserad av...

Gräsklipparen är fortfarande hans käraste ägodel utomhus. Och nu finns det ju dessutom vattenpölar att köra i!

En cykel har han fått. Det blev en äkta Puky i alla fall. Och han börjar behärska den riktigt bra. Det är inte längre att han bara sitter på den och skuffar sig framåt utan han gör "som man ska". I lördags utforskade vi de vattenfyllda rapadiken.
Therese

onsdag 29 juli 2015

Buzzador- Veet Spawax

Igår, medan Colin ännu var hos fammo, hade jag äntligen tid att pröva på senaste Buzzador paketet. Produkten som jag skulle prova var Veet spawax. Att vara Buzzador innebär att man får delta i kampanjer, får produkter hemskickade som man sedan provar  och berättar vad man tycker om dem. Man kan berätta/visa produkterna för sina bekanta så att de också får ta del av produkterna.

I paketet den här gången fanns det alltså ett vaxningskit. Det var en uppvärmningsstation, var man smälte vaxplattorna, en spatel och instruktioner. I instruktionerna nämndes flera gånger en skrapa som man skulle använda till att skrapa bort vax från spateln med, men något sådan hade inte jag fått...

 
Man började med att smälta vaxplattorna. Det var det här momentet som gjort att det tagit så länge för mig att prova produkten. Det tog nämligen 30 min att smälta vaxplattorna... Så man behöver planera på förhand när man skall göra det.

Vänta, vänta...


Efter 30 min. hade plattorna smält och det var bara att börja använda.

Man bredde ut vaxet som sen stelnade på benet på 30-60 s. Sedan var det bara att dra bort vaxet. Inga extra remsor behövdes, till skillnad från vanliga hemmavaxningskit som jag provat på.

Positivt med den här typen var att det gjorde mindre ont att dra bort vaxet, jämför med vanliga pappersremsor. Om man inte lagt ett tillräckligt tjockt lager lämnade det lite vax kvar, men det gick rätt så lätt att pilla bort.
 
Vaxet var inte så effektivt som jag hade hoppats på. Här kan man se att det är stora områden upptill och där i mitten som det inte finns något hår på. (Hoppas ingen är känslig för bortriven kroppsbehåring.) Dessutom stod det i instruktionerna att man inte skulle vaxa ett område på nytt genast efteråt. Jag testade att göra det ändå men då kom en mera brännande och stickande känsla på området. Man behöver alltså komplettera med en rakhyvel...

Klart! Och här kan man nog se rätt så mycket hårstrån ännu...

En del vaxremsor blev det.

Enligt instruktionerna skulle man använda 4 vaxplattor till två "halvben". Det gick åt nästan all vax för mig, lite lämnade det på botten men doseringen var lämplig. Det som lämnade i burken kunde man lämna där och värma upp nästa gång. 

Tyvärr kan jag inte säga att jag blev riktigt såld på den här produkten. Det var roligt att testa på men jag kommer knappast att köpa mera vaxplattor och fortsätta användningen...

Det som talar emot produkten:
För det första var det för omständigt att överhuvudtaget kunna börja. Man måste planera när man skall göra det i och med att plattorna måste smälta. Sådant har jag sällan tid med. Jag är ingen sådan som har "spakvällar" hemma i badrummet så för mig var det ingen "skön och avslappnande stund".
För det andra tog själva vaxningen också jätte lång tid. Man kunde inte breda ut för stora områden av vax för då gick de sönder när man skulle riva bort dem. Man kunde alltså bara göra små områden i gången.
För det tredje var det rätt så klottigt. Man måste hålla på och snurra spateln innan man kunde ta upp den ur "burken" så att överflödigt vax fick rinna ner i burken. Jag lyckades i alla fall att inte klotta ner hela handfatet, men det var ett omständigt moment.
För det fjärde så blev resultatet inte alls så bra som jag hade hoppats på. Om jag vaxar vill jag inte behöva komplettera med rakning. Nu vågade jag inte göra det heller eftersom jag var rädd att irritera området ytterligare. Benen var nog lite röda och noppriga sen efteråt. Idag, dagen efter är de däremot återställda.
För det femte är produkten rätt så dyr. Jag kollade som hastigast upp att på Anttila kostar startpaketet (uppvärmningsstation, 6 vaxplattor och spatel) 39,99 och ytterligare vaxplattor (6 st.) kostar 16,99. För att vaxa nedre benen var det beräknat 4 plattor.

Det som talar för produkten:
Det gjorde mindre ont än att vaxa med pappersremsor.
Det kanske håller länge. Nu tog det ju så lång tid för mig att överhuvudtaget komma mig för att använda det, så det återstår att se. 
Och... Nej, det var nog bara det.

Kul att prova men inget som passade mig tyvärr.

Therese

tisdag 7 juli 2015

Några bilder från Vår Dag

Kan ännu inte förstå att jag är Fru Hatt. Har jag faktiskt varit med om mitt eget bröllop? Det känns som en dröm!

Det kommer nog att komma ett ordentligt inlägg om bröllopet. Men det blir längre fram när vardagen börjar rulla på som vanligt igen efter semester och bröllopsresa, och vi har fått foton av fotograferna. Till dess får ni hålla er till godo med en bildbomb och några korta förklaringar.
 

 Mycket tillställande innan festdagen, bl.a.vigsel- och festprogrammen veks.

På festplatsen spenderades många timmar innan lördagen med bl.a. pompomsupphängning. 

Ljuslyktorna som fanns på borden hade jag gjort av gamla glasburkar. 

På måndag var jag på provkamning. Något liknande blev det sen på lördagen.

Torsdagen spenderade vi hemma och tog det faktiskt rätt så lugnt och njöt av vädret mellan all packning. 

Colin fick en gräsklippare som var guldvärd att ha med när vi ställde till på festplatsen. 

På fredagkväll sov jag och mina två brudtärnor Anna och Andrea hos pappa. Björn sov med Colin hos hans föräldrar. 

Mellan fotograferingen och vigseln var vi på hotellrummet som vi hade bokat vid Epoque. Vi försökte äta lite smått och lugna nerverna.

 Och så börjar det!
 
 
Nygifta!


 





 Första dansen!


Ett litet plock från dessertbordet.

Det var några spännen att plocka bort ur håret...

Och min man han kan! Bröllopsgåvan som bl.a. bestod av ett presentkort på ett träningsprogram, ett kostprogram och en träff med en pt. Och ptn är Sara Back!

Nu kan jag med rätta dricka ur Mrs Muggen!

På söndagkväll åt vi bröllopsmaten (det lämnade mycket mat över...) och tittade igenom bilderna från photoboothkameran och tittade på det som blivit filmat från vigslen och festen. Det var en så overkligt känsla. Är det verkligen vi på filmen?
Det var en sån härlig dag! Jag kan inte förstå att jag faktiskt har varit med om det!