Vad händer?

Det blev visst en liten bloggpaus här. Det är så mycket på gång för tillfället att jag inte alls har ägnat bloggen en tanke. Nu har jag egentligen heller ingen inspiration att skriva ner något så jag bjuder på några bilder istället.

Det blev vappen och 1:a maj. Vi bevittnade mösspåläggningen (jag och Colin, sambon var sjuk), hade "picknick" (mera som knytkalas) med goda vänner och njöt av att ha några extra dagar lediga tillsammans. Colin fick en ballong på 1:a maj. Till en början var de kompisar, men rätt så snabbt blev Colin rädd för ballongen. Efter att den hade blivit lite mindre när luften börjat gå ur den blev de kompisar igen.

Leker med skräckblandadförtjusning

 Vardagen lunkar på som vanligt. Jag och Colin tar dagen som den kommer, men oftast har vi rätt så mycket inplanerat.

Däremellan ligger Colin och samtalar med de/det som finns i källaren. Han ligger ofta och ropar på luckan så jag tror att han har hittat någon att samtala med.

Jag försöker läsa så mycket jag hinner. Jag har en sådan hunger efter böcker av alla de slag. Varvar med lättlästa romaner, biografier och faktaböcker. 

Läste ut den här boken igår och framöver kommer det att bli mera LCHF inspirerat hos oss. Vi har inte ätit mycket kolhydrater alls på senare tid men framöver tänkte jag tänka ännu mera på vad vi stoppar i oss. Det stora projektet "övertala sambon om att detta är hälsosamt" har påbörjats... Egentligen borde jag få honom att läsa boken, då kanske han bättre skulle vara med på mina planer men det är nog en omöjlighet. Han är ingen bokmal precis.

Vi tvättar kläder nästan varje dag. Colin har äntligen kommit över sin fobi för våta kläder. Tidigare vågade han inte röra i kläderna som blivit tvättat för han tyckte det var så äckligt. Numera leker han alltid med de rena och våta kläderna och stoppar dem bl.a. i munnen, bra tuggmotstånd kan jag tänka mig. 

Min ständiga följeslagare. Riktigt roligt är det när vi brummar iväg med tvättkorgen från wc till sovrummet när vi skall hänga upp tvätten.

Maj månad innebär striktare kost och mera varierande träning för min del. Jag har nog hållit en bra linje med kosten även innan maj, men nu försöker jag undvika det mesta onyttigt. Det går riktigt bra och jag har inte fallit i någon grop ännu. Visserligen har jag knappt ätit godis sedan årsskiftet så det är inga problem, någon bullafrass har jag heller aldrig varit, chips och annat snask har vi varit snåla med på den senaste tiden. Så egentligen är det inga jätte stora förändringar som jag har gjort.
Det som jag kanske saknar mest (eller trodde att jag skulle sakna) är rödvinsglaset och några bitar mörk choklad på fredagskvällen när Colin gått och sova. Det brukar höra till att varva ner efter veckan som varit och inleda helgen med ett lugn i sinne. När jag ändå väl hade bestämt mig för att denna månad också skulle vara helt "tipaton" har det gått bra. Jag är ju trots allt ingen storkonsument av alkohol. Hittills har det gått bra med ett glas mineralvatten, det är läskande.
Träningen försöker jag också tänka mera på denna månad. Träningsmängden har inte ökat. Det ligger fortfarande på 5-6 pass i veckan, men nu försöker jag variera bättre. Jag blev för bekväm och körde alltid mina bodyrock pass som träning och jag kände att kroppen inte utvecklades lika mycket mera. Nu försöker jag byta ut en del av bodyrock passen mot bl.a. löpning, vanlig styrketräning och så har jag gått några gånger på Milenas jumppa pass, tyvärr är det bara två gånger kvar av det.
Jag måste ju passa på att ge en stor, stor kram till sambon. Om han inte skulle sköta lillemannen under tiden jag tränar skulle jag inte ha möjlighet att lägga så mycket tid på träningen som jag gör. Visserligen tränar jag hemma, och passen är mellan 30-45 min långa så det är ju inte som att jag lägger flera timmar på gym varje kväll. Men om han skulle ha ett lika stort träningsintresse skulle vi nog få prioritera mera. Tack älskling för att du gör detta för mig! (Sen kanske han också vill spendera lite tid med sin son på kvällarna så det är knappast som att han "offrar" sig för att jag skall få träna.)
Vissa dagar (när vi har program på kvällen och jag inte har möjlighet att träna då) försöker jag träna så länge Colin sover. Det lyckas inte alltid så bra, eftersom han inte är någon sjusovare. Men jag brukar tänka att ett halvdant pass är bättre än inget alls.

Igår blev det ett riktigt ordentligt arm-, bröst- och ryggpass och jag fick till ett riktigt pump i armar och axlar. För en del kanske det inte är så stort att få synliga ådror vid träning men för en småbarnsmamma (i alla fall för mig) är det stort att ha kommit till det steget. Ni kanske inte ens ser ådran på axeln... Hur jag skall orka på Milenas jumppa ikväll är en annan femma.

Förra helgen var det ju morsdag också. Min första morsdag. Tror jag försöker göra ett skilt inlägg om det senare. Roligare att ha det som ett eget inlägg senare.

Nu skall vi hoppas att Colin sover en stund till ännu så jag hinner sitta och läsa. På eftermiddagen skall vi in till centrum för diverse program. Så den tuppluren hinner jag inte "ha egentid".


Therese