Veckan med stort V

Det börjar sakta men säkert gå upp för mig att jag alldeles snart blir en Fru Hatt. Bröllopsveckan är här och vi skall fixa och dona vid festplatsen de flesta dagarna fram till lördag.
Igår fick vi nycklarna till festplatsen och så var vi och träffade prästen och övade i kyrkan. Plötsligt är det så verkligt vad som skall hända! Jag är så otroligt spänd och nervös men jag ser så fram emot Dagen D att jag nästan spricker. Det skall bli så roligt. Vilken fin dag vi skall ha! Men innan dess är det mycket som skall göras. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det högt och tänkt det tyst för mig själv: det skulle vara x-antal gånger lättare att ställa till med bröllop om man dels bodde på den orten som man tänker gifta sig på och dels inte hade några barn. Det jobbigaste under processen hittills har nämligen varit att få till alla möten och träffar med t.ex cateringen, tårtleverantören, prästen... Och sen behövs det nästan alltid någon som ställer upp som skötare när jag/vi skall uträtta något, som att prova klänningen, besöka frissan... Skulle vi bo i Psöre trakten alternativt gifta oss i Vasa och inte ha Colin ännu skulle det vara avsevärt mycket lättare. Men varför göra det lätt för sig när man kan göra det lite mer invecklat. Nu är vi i alla fall en god bit på vägen och snart är den stora dagen här!

Även festprogrammen är vikta och bundna, redo för lördagen!

Nu är vi påväg till festplatsen för en hel dag med fixande och ställande. På eftermiddagen väntar dessutom provkamning.

Therese