Reflexvantar

Min kusin och vårt fadderbarn, Björns systerdotter, fyller nästan samtidigt i februari. Varje år, nästan genast efter att julstickningen är över brukar jag göra något till deras födelsedag. I år hade jag fastnat för trenden med reflexgarn. Det blev varsitt par vantar till dem.

Min kusin, som fyllde 10 år fick ett par svarta, helt vanliga vantar. Jag anar att det i den åldern är rätt så kinkigt med vad man lägger på sig så jag gjorde vantarna helt vanliga. Inga extra färger eller krusiduller.

Fotat med blixt.

Utan blixt.

Vårt fadderbarn däremot, hon gillar mycket krimskrams, rosa och hela köret. Till henne gjorde jag ett par lovikkavantar i lila. Bandet som är nertill är inte utav reflexgarnet, utan helt vanligt restgarn och så piffade jag upp det med en silvertråd också.

Tummarna ser enorma ut... Ibland vore det bättre att lita på sitt eget stickhuvud och inte följa ett mönster slaviskt.

Fotat med blixt.

Båda vantarna gick rätt så snabbt att sticka eftersom reflexgarnet är så tjockt. Jag stickade med nr 6 på stickorna och garnet är detta (Lumio av Schachenmayr). Jag köpte garnet på Vörå Handarbetsaffär inne i Vasa centrum.


Therese