Potträning

Vi har lite smått börjat med potträning här hemma. Vi har nog redan i flera veckor provat på pottan men ännu tar vi det inte så allvarligt. Vi sitter och filosoferar en stund på badrumsgolvet och hoppas att något skall komma i pottan samtidigt.
Jag har märkt att det här är verkligen något som jag inte riktigt har tålamod med. Och tålamod och gott humör är väl två huvudingredienser i potträning. Det goda humöret har jag ännu inte tappat, men tålamodet måste jag öva upp. Jag känner mig bara så vilsen och utan "kontroll" i denna nya situation. Hur skall jag få honom att förstå vad han skall göra. Inför potträningen känner jag för första gången att något är riktigt jobbigt med barnuppfostran. Visst var de sömnlösa, skrikiga nätterna när Colin var riktigt liten något jag inte ser på tillbaka med värme, men det här är något helt annat. (Och jag antar att jag om några år kommer att skratta åt mig själv och fundera över hur jag kunde tycka att en sådan liten sak som potträning kunde vara jobbigt. Men det är i nuet vi lever och så här känns det nu.) Jag tycker det är riktigt jobbigt med potträningen. Får man ens säga så? Nå nu är det sagt.

Långt ifrån varje gång lyckas det men någon gång kan det fungera. Det krävs mycket underhållning under tiden... Ibland är det traktorn eller hjullastare, ibland funkar det med mammas badrumsattiraljer.

 Det är skönt att vi har golvvärme i badrummet, för det är ibland långa stunder som vi sitter och filosoferar där.

Therese