Jag har knappast nämnt det tidigare men vi har köpt radhuslägenhet, i Gerby. Om två veckor flyttar vi. På fredag får vi nyckel, men eftersom hela helgen kommer gå åt till student- och examenskalas blir det ingen flytt den här helgen. Den stora flytten sker följande veckoslut. Bara två veckor kvar i den här gamla lägenhet... Det känns både spännande och vemodigt.
Igår publicerade jag denna status på Facebook:
"Under kvällens löprunda slog det mig plötsligt att det kanske är sista gången som jag springer inne i stan. Genast förvandlades passet till en emotionell trip down memory lane.
-Jag passerade huset dit jag flyttade när jag skulle påbörja mitt eget självständiga liv
-Jag sprang förbi vår första gemensamma bostad där vi levde studielivet
-Jag sprang längs med den väg som jag promenerat i ur och skur när jag skulle vara duktig studerande och gå på föreläsning
-Jag njöt av samma härliga dofter längs med havsranden som jag gjort de senaste 5,5 åren
-Jag sprang längs med samma strandpromenad som jag de senaste åren tagit som en självklarhet och inte förstått att uppskatta tillräckligt
-Jag sprang på många ställen där jag också som gravid försökte hålla konditionen i skick
-Jag sprang i samma backe som vi körde i vad som kändes hundra gånger den 30e och 31a juli innan vi till sist fick lämna kvar på förlossningsavdelningen
-Jag sprang förbi sjukhuset där jag födde vår son
-Jag passerade rådgivningen där jag gick som gravid och där Colin gått nästan hela sitt första levnadsår
-Jag sprang på samma vägar och i samma backar som jag traskade nästan varje dag när Colin var liten bebis och han bara ville sova så länge vagnen var i rullning
-Jag passerade stället där vi picknickat många gånger i värmen, både med och utan bebis
-Jag såg skymten av det Öppet Dagis som jag och Colin besökt många gånger under hösten, vintern och våren och där vi lärt känna många fina människor
Till slut kom jag hem, till det som vi ännu kallar hem, men snart är detta någon annans hem.
Jag har längtat så efter att få flytta till vårt alldeles egna hem att jag helt glömt bort att vi faktiskt lämnar mycket bakom oss.
Jag kommer definitivt att sakna mina motionsrundor inne i stan, denna omedelbara närhet till vattnet, doften som havet ger och lugnet som infinner sig i kroppen när jag får känna havsbrisen mot mina kinder.
Men vi blickar framåt och fokuserar på de positiva sakerna med att flytta!"
Det var först då det på riktigt blev tydligt för mig vad vi lämnar bakom oss... Jag har aldrig riktigt reflekterat över det tidigare. Visst har jag insett att vi måste ju lämna något för att kunna få något annat. Jag har varit medveten om hur bra jag har trivts att bo på den platsen vi bor (det är bara själva lägenheten som jag inte har trivts i) men jag har liksom inte tänkt på vad det är vi lämnar. Visst, de positiva sidorna med flytten överväger många gånger det vi lämnar men ändå är det sorgligt. Jag har trivts så bra i stan. Och Vasa centrum på sommaren är alldeles underbart. Kommer att sakna att inte bara kunna traska in till centrum eller ner till vattnet för att njuta av t.ex. en glass i sommarvärmen. Det är inte långt från Gerby in till stan men det är ändå inte lika lätt och smidigt att ta sig in till torget. Men med familjelivet kommer vi ändå få det bättre på ett lugnare område med egen gård och större lägenhet.
Vettja de här blir bra de!
När vi hade skrivit på köpeavtalet firade vi med skumppa och plockmat! Tänk att vi skaffat eget! |
Och plötsligt har man tagit ännu ett steg in i vuxenvärlden. |
Men innan vi flyttar skall vi fira att lillasyster blir student!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar