Hittade en bild som jag tagit av Colin för någon vecka sen. För bara drygt 1 vecka sen var vi alltid tvungna att linda in honom tight i ett lakan när han skulle sova på natten. Han kunde annars inte slappna av i armarna utan låg bara och viftade omkring sig och kunde inte somna. Han hölls sen aldrig länge inlindad utan för det mesta såg det ut såhär. Det blev många inlindningar per natt... Men nu kan han alltså somna själv utan lakanet, med bara täcket. Visst växer han fastän man inte alltid ser det.
Trevlig lördag till er alla!
Therese
Visst är det intressant dethär med barn och trånga utrymmen (=vara inlindad). Barnen är nämligen inne i mammas mage ganska länge, där det är trångt och tryggt. När de sen kommer ut och mittiallt inte har det trångt längre och viftar febrilt med armarna för att söka efter kanter eller något som gör det trångt igen så känner de sig otrygga. Att linda in dem då gör dem trygga igen för det påminner och läget i magen. Funkkade alltid på keskola när det ropade och vitfade med armarna :D
SvaraRaderaHoppas ni annars mår bra :D
Skulle vara kul att ses i ngt skede :D
Jo vi märkte nog rätt så snabbt att han ville vara hårt inlindad. Men nu har han vant sig vid livet "utanför". :)
RaderaVi måste nog ses snart! Vi borde styra upp en träff!